{"id":100,"date":"2014-03-22T12:34:51","date_gmt":"2014-03-22T12:34:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=100"},"modified":"2022-03-25T16:54:19","modified_gmt":"2022-03-25T16:54:19","slug":"ole-olsen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=100","title":{"rendered":"Ole Olsen"},"content":{"rendered":"<p><strong>Bakgrund<\/strong><br \/>\nOle Olsen var min farfars farfars son eller om man s\u00e5 vill min farfars farbror. Han var f\u00f6rsta barnet i en syskonskara p\u00e5 \u00e5tta, f\u00f6dd 4 oktober 1834 p\u00e5 Karm\u00f8y, Avaldsn\u00e6s i byn Kvalav\u00e5g. Jag vet inte s\u00e5 mycket om hans liv i b\u00f6rjan f\u00f6rutom att han konfirmerades i socken 23 september 1849. Hans kristendomskunskap var god, ett betyg som de flesta fick. Det kan tolkas som att han kunde skriva och l\u00e4sa. Han gifter sig 2 juni 1857 med den 6 \u00e5r \u00e4ldre Ingeborg Cathrine Baardsdatter fr\u00e5n \u00d8strem, Torvastad. Byn ligger p\u00e5 norra delen av Karm\u00f8y inte s\u00e5 l\u00e5ngt bort fr\u00e5n Kvalav\u00e5g. Vigseln \u00e4ger rum i Olavskyrkan p\u00e5 Avaldsnes. Ole Olsen tar \u00f6ver sin sv\u00e4rfars g\u00e5rd och blev g\u00e5rdsbrukare av Kvalav\u00e5g 75 bnr 9. Han var den 3:e \u00e4garen mellan \u00e5ren 1858-1911. Han skaffar sig en familj p\u00e5 sju barn varav en son d\u00f6r tidigt. Under de 53 \u00e5r som han brukade marken gav det inte s\u00e5 mycket men de klarade sig. F\u00f6rutom jordbruket s\u00e5 var det fisket vars f\u00e5ngst till st\u00f6rsta delen bestod av sill och torsk som man levde av. De hade n\u00e5gra kor och lamm s\u00e5 de fick mj\u00f6lk och k\u00f6tt. I 1875 \u00e5rs folkr\u00e4kning hade bruket en h\u00e4st, fem kor, en kalv, nitton f\u00e5r, ett svin, \u00bd tunnland bygg (korn), 1 \u00bd tunnland havre och 1 \u00bd tunnland potatis. I breven kan man utl\u00e4sa att djurbest\u00e5ndet \u00f6kade med tiden med fler h\u00e4star, kreatur och h\u00f6ns. F\u00f6rsta barnet Ole Mathias f\u00f6ds i feb 1859 men d\u00f6r redan i dec 1860. Barnad\u00f6dligheten var stor vid denna tid. Dock hade Ole och Ingeborg tur som fick beh\u00e5lla 6 barn till vuxen \u00e5lder. N\u00e4sta barn som \u00f6ds var Berta Torine i september 1860. Hon kommer att spela en stor roll i Ole Olsen liv n\u00e4r hennes mor Ingeborg d\u00f6r. Hennes bror Ole Mathias f\u00f6ds 1863 i december, systern Olava Katrine f\u00f6ds i januari 1866 d\u00e4refter kom Helvik Gurine i juli \u00e5ret efter. Jan Henrik f\u00f6ds i april 1869 som det n\u00e4styngsta barnet och det \u00e4r till st\u00f6rsta delen breven mellan honom och hans far denna ber\u00e4ttelse handlar om. Den sista som f\u00f6ds i barnaskaran \u00e4r Anna Marthe i feb 1872. Det var stora f\u00f6rs\u00f6rjningsproblem i Norge vid tiden, befolkningen \u00f6kade och fisket minskade kraftigt. Silln\u00e4ringen som man levt bra p\u00e5 med allt vad det h\u00f6rde till minskade kraftigt. B\u00e5tbyggeri, fiske, rensning, saltning, tunnbindning etc. minskade och folks utkomst upph\u00f6rde. Detta bidrog till en \u00f6kad utvandring och fr\u00e4mst till Amerika. Mellan 1880 \u2013 1915 utvandrade \u00f6ver en halv miljon norrm\u00e4n till Amerika. Det stora landet i v\u00e4ster d\u00e4r det fl\u00f6dade av honung och v\u00e4lst\u00e5nd lockade. Omkring 7000 personer flyttade ifr\u00e5n eller emigrerade bara fr\u00e5n Karm\u00f8y. En del gav sig inte s\u00e5 l\u00e5ngt bort utan stannade i de st\u00f6rre st\u00e4derna som Stavanger och Bergen. D\u00e4r v\u00e4xte det upp en industri som f\u00f6rs\u00f6rjde rederin\u00e4ringen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #333333;\">Ett s\u00e5dant f\u00f6retag var varvet <strong><a title=\"Stavanger St\u00f8beri &amp; Dok\" href=\"https:\/\/erlingjensen.net\/SSD\/stoberi.htm\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><span style=\"color: #333333;\">Stavanger St\u00f8beri &amp; Dok<\/span><\/a><\/strong> (1851 \u2013 1930) i Stavanger d\u00e4r det producerades 88 fartyg genom \u00e5ren. De \u00e4ldre segelfartygen b\u00f6rjade ers\u00e4ttas av \u00e5ngdrivna st\u00f6rre fartyg. D\u00e5 kr\u00e4vdes en helt annan verksamhet med nya yrken och maskiner.\u00a0En av mina sl\u00e4ktingar Tomas Olai Samuelsen (f. 1861) flyttade in till Stavanger 1898 f\u00f6r att arbeta som smed vid Stavanger St\u00f8beri &amp; Dok. De nya verkst\u00e4derna beh\u00f6vde arbetskraft. \u00c5r 1919 var det 700 som arbetade p\u00e5 varvet. Anledningen till Tomas Olai flytt var att koppargruvan i Visnes st\u00e4ngdes 1892 d\u00e4r han tidigare arbetade. Han beh\u00f6vde ny f\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r sin familj. M\u00e5nga l\u00e4mnade Norge i fattigdom och el\u00e4nde. \n\t\t\t<!-- START Stavanger_Stoberi REVOLUTION SLIDER 6.3.3 --><p class=\"rs-p-wp-fix\"><\/p>\n\t\t\t<rs-module-wrap id=\"rev_slider_7_1_wrapper\" data-source=\"gallery\" style=\"background:transparent;padding:0;margin:0px auto;margin-top:0;margin-bottom:0;\">\n\t\t\t\t<rs-module id=\"rev_slider_7_1\" style=\"\" data-version=\"6.3.3\">\n\t\t\t\t\t<rs-slides>\n\t\t\t\t\t\t<rs-slide data-key=\"rs-44\" data-title=\"Stoberi 1\" data-anim=\"ei:d;eo:d;s:500ms;r:0;t:fade;sl:0;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"\/\/www.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Stavanger_Stoberi_o_Dok_1.jpg\" title=\"Stavanger_Stoberi_o_Dok_1\" width=\"300\" height=\"225\" data-bg=\"f:contain;\" class=\"rev-slidebg\" data-no-retina>\n<!--\n\t\t\t\t\t\t\t--><rs-layer\n\t\t\t\t\t\t\t\tid=\"slider-7-slide-44-layer-0\" \n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-type=\"text\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-color=\"#007aff\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-rsp_ch=\"on\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-xy=\"x:13px;y:182px;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-text=\"w:normal;s:22;l:28;a:center;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-dim=\"w:272;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-frame_999=\"o:0;st:2840;sR:2540;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tstyle=\"z-index:8;font-family:Roboto;\"\n\t\t\t\t\t\t\t>Stavanger St\u00f8beri & Dok  \n\t\t\t\t\t\t\t<\/rs-layer><!--\n-->\t\t\t\t\t\t<\/rs-slide>\n\t\t\t\t\t\t<rs-slide data-key=\"rs-45\" data-title=\"Stoberi 2\" data-anim=\"ei:d,d;eo:d,d;s:1000,d;r:0,default;t:fade,brightness;sl:0,d;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"\/\/www.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Stavanger_Stoberi_o_Dok_2.jpg\" title=\"Stavanger_Stoberi_o_Dok_2\" width=\"300\" height=\"225\" data-bg=\"f:auto;\" class=\"rev-slidebg\" data-no-retina>\n<!--\n\t\t\t\t\t\t\t--><rs-layer\n\t\t\t\t\t\t\t\tid=\"slider-7-slide-45-layer-13\" \n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-type=\"text\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-color=\"#007aff\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-rsp_ch=\"on\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-xy=\"x:13px;y:182px;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-text=\"w:normal;s:22;l:28;a:center;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-dim=\"w:272;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-frame_999=\"o:0;st:w;sR:2700;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tstyle=\"z-index:8;font-family:Roboto;\"\n\t\t\t\t\t\t\t>Stavanger St\u00f8beri & Dok  \n\t\t\t\t\t\t\t<\/rs-layer><!--\n-->\t\t\t\t\t\t<\/rs-slide>\n\t\t\t\t\t\t<rs-slide data-key=\"rs-46\" data-title=\"Stoberi 3\" data-anim=\"ei:d;eo:d;s:1000;r:0;t:fade;sl:0;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"\/\/www.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Stavanger_Stoberi_o_Dok_3.jpg\" title=\"Stavanger_Stoberi_o_Dok_3\" width=\"300\" height=\"225\" data-bg=\"f:auto;\" class=\"rev-slidebg\" data-no-retina>\n<!--\n\t\t\t\t\t\t\t--><rs-layer\n\t\t\t\t\t\t\t\tid=\"slider-7-slide-46-layer-6\" \n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-type=\"text\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-color=\"#007aff\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-rsp_ch=\"on\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-xy=\"x:13px;y:182px;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-text=\"w:normal;s:22;l:28;a:center;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-dim=\"w:272;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-frame_999=\"o:0;st:w;sR:2700;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tstyle=\"z-index:8;font-family:Roboto;\"\n\t\t\t\t\t\t\t>Stavanger St\u00f8beri & Dok  \n\t\t\t\t\t\t\t<\/rs-layer><!--\n-->\t\t\t\t\t\t<\/rs-slide>\n\t\t\t\t\t\t<rs-slide data-key=\"rs-47\" data-title=\"Stoberi 4\" data-anim=\"ei:d;eo:d;s:1000;r:0;t:fade;sl:0;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"\/\/www.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Stavanger_Stoberi_o_Dok_4.jpg\" title=\"Stavanger_Stoberi_o_Dok_4\" width=\"300\" height=\"225\" data-bg=\"f:auto;\" class=\"rev-slidebg\" data-no-retina>\n<!--\n\t\t\t\t\t\t\t--><rs-layer\n\t\t\t\t\t\t\t\tid=\"slider-7-slide-47-layer-10\" \n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-type=\"text\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-color=\"#007aff\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-rsp_ch=\"on\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-xy=\"x:13px;y:182px;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-text=\"w:normal;s:22;l:28;a:center;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-dim=\"w:272;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-frame_999=\"o:0;st:w;sR:2700;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tstyle=\"z-index:8;font-family:Roboto;\"\n\t\t\t\t\t\t\t>Stavanger St\u00f8beri & Dok  \n\t\t\t\t\t\t\t<\/rs-layer><!--\n-->\t\t\t\t\t\t<\/rs-slide>\n\t\t\t\t\t\t<rs-slide data-key=\"rs-48\" data-title=\"Stoberi 5\" data-anim=\"ei:d;eo:d;s:1000;r:0;t:fade;sl:0;\">\n\t\t\t\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"\/\/www.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/Stavanger_Stoberi_o_Dok_5.jpg\" title=\"Stavanger_Stoberi_o_Dok_5\" width=\"300\" height=\"225\" data-bg=\"f:contain;\" class=\"rev-slidebg\" data-no-retina>\n<!--\n\t\t\t\t\t\t\t--><rs-layer\n\t\t\t\t\t\t\t\tid=\"slider-7-slide-48-layer-9\" \n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-type=\"text\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-color=\"#007aff\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-rsp_ch=\"on\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-xy=\"x:13px;y:182px;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-text=\"w:normal;s:22;l:28;a:center;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-dim=\"w:272;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tdata-frame_999=\"o:0;st:w;sR:2700;\"\n\t\t\t\t\t\t\t\tstyle=\"z-index:8;font-family:Roboto;\"\n\t\t\t\t\t\t\t>Stavanger St\u00f8beri & Dok  \n\t\t\t\t\t\t\t<\/rs-layer><!--\n-->\t\t\t\t\t\t<\/rs-slide>\n\t\t\t\t\t<\/rs-slides>\n\t\t\t\t<\/rs-module>\n\t\t\t\t<script type=\"text\/javascript\">\n\t\t\t\t\tsetREVStartSize({c: 'rev_slider_7_1',rl:[1240,1024,768,480],el:[225],gw:[300],gh:[225],type:'standard',justify:'',layout:'fullwidth',mh:\"0\"});\n\t\t\t\t\tvar\trevapi7,\n\t\t\t\t\t\ttpj;\n\t\t\t\t\tfunction revinit_revslider71() {\n\t\t\t\t\tjQuery(function() {\n\t\t\t\t\t\ttpj = jQuery;\n\t\t\t\t\t\trevapi7 = tpj(\"#rev_slider_7_1\");\n\t\t\t\t\t\tif(revapi7==undefined || revapi7.revolution == undefined){\n\t\t\t\t\t\t\trevslider_showDoubleJqueryError(\"rev_slider_7_1\");\n\t\t\t\t\t\t}else{\n\t\t\t\t\t\t\trevapi7.revolution({\n\t\t\t\t\t\t\t\tsliderLayout:\"fullwidth\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tduration:\"3000ms\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tvisibilityLevels:\"1240,1024,768,480\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tgridwidth:300,\n\t\t\t\t\t\t\t\tgridheight:225,\n\t\t\t\t\t\t\t\tspinner:\"spinner0\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tperspective:600,\n\t\t\t\t\t\t\t\tperspectiveType:\"global\",\n\t\t\t\t\t\t\t\teditorheight:\"225,768,960,720\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tresponsiveLevels:\"1240,1024,768,480\",\n\t\t\t\t\t\t\t\tprogressBar:{disableProgressBar:true},\n\t\t\t\t\t\t\t\tnavigation: {\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tonHoverStop:false\n\t\t\t\t\t\t\t\t},\n\t\t\t\t\t\t\t\tfallbacks: {\n\t\t\t\t\t\t\t\t\tallowHTML5AutoPlayOnAndroid:true\n\t\t\t\t\t\t\t\t},\n\t\t\t\t\t\t\t});\n\t\t\t\t\t\t}\n\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t});\n\t\t\t\t\t} \/\/ End of RevInitScript\n\t\t\t\tvar once_revslider71 = false;\n\t\t\t\tif (document.readyState === \"loading\") {document.addEventListener('readystatechange',function() { if((document.readyState === \"interactive\" || document.readyState === \"complete\") && !once_revslider71 ) { once_revslider71 = true; revinit_revslider71();}});} else {once_revslider71 = true; revinit_revslider71();}\n\t\t\t\t<\/script>\n\t\t\t<\/rs-module-wrap>\n\t\t\t<!-- END REVOLUTION SLIDER -->\nDet fanns m\u00e5nga som var \u201dhusmannsfolk\u201d (torpare), de fick arbeta av den \u00e5rliga hyran till g\u00e5rden och sen klara sig sj\u00e4lv p\u00e5 resten av vad dagen kunde ge. Deras \u201dhusmannsplass\u201d (stuga) \u00e4gde de sj\u00e4lva och kunde ta med sig om de flyttade. Det fanns m\u00e5nga som fick leva p\u00e5 fattighj\u00e4lp av kommunerna. N\u00e4r det blev sv\u00e5ra tider t.ex. under n\u00f6d\u00e5ret 1869 med missv\u00e4xt s\u00e5 b\u00f6rjade kommunerna att f\u00e5 stora kostnader f\u00f6r fattighj\u00e4lpen. D\u00e5 var det flera kommuner som valde att k\u00f6pa biljetter till Amerika. Man helt enkelt dumpade icke \u00f6nskv\u00e4rda personer, Ja hela familjer till Amerika. Det uppstod kraftiga rektioner p\u00e5 denna behandling inte bara i Norge utan \u00e4ven ditt de for. Mellan \u00e5ren 1870 \u2013 75 s\u00e5 sj\u00f6nk antalet personer som hade fattighj\u00e4lp med hela 18 %. Det berodde inte p\u00e5 att de fick det b\u00e4ttre i Norge utan att m\u00e5nga gav sig av till Amerika. Eftersom de inte hade pengar till sitt uppeh\u00e4lle s\u00e5 m\u00e5ste andra ha betalt biljetten. Allt detta och mycket mer kan man l\u00e4sa i boken \u201d Farvel Norge\u201d.<\/span><\/p>\n<p><strong>Emigration<\/strong><br \/>\nAv Ole och Ingeborgs sex barn kommer fyra att emigrera till Amerika. Den f\u00f6rsta blir Ole Mathias som l\u00e4mnar byn i augusti 1882, han \u00e4r n\u00e4stan 19 \u00e5r gammal. Jag vet inte var i Amerika han sl\u00e5r sig ner men i breven som jag ska \u00e5terkomma till kan man l\u00e4sa att barnen har kontakt med varandra i USA. Ole Mathias var \u00e4ldsta sonen som var t\u00e4nkt att ta \u00f6ver g\u00e5rden men som valde ett nytt sp\u00e4nnande liv p\u00e5 andra sidan Atlanten. I maj m\u00e5nad 1885 \u00e4r det s\u00e5 dags f\u00f6r n\u00e4sta att ge sig av. Helvik Gurine \u00e4r d\u00e5 endast 18 \u00e5r gammal och inte myndig n\u00e4r hon reser iv\u00e4g. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig detta, att ens barn \u00e5ker iv\u00e4g till andra sidan jorden helt ensam och utan att veta hur det ska g\u00e5. Hur Helvik fick ihop pengar till resan kan man bara spekulera i. De som reste till Amerika fick f\u00f6rbereda sig f\u00f6r en tolv veckor l\u00e5ng resa \u00f6ver Atlanten, ofta under el\u00e4ndiga f\u00f6rh\u00e5llanden. 1890 kostade en biljett 70 NKR. Agenterna i Norge som g\u00e4rna hj\u00e4lpte till med resa och husrum tog ut sin del. Priserna i Amerika var l\u00e4gre d\u00e4r m\u00e5nga skickade hem biljetter till sina anh\u00f6riga. Kanske gjorde Ole Mathias det \u00e5t sin syster? Visserligen fick man b\u00f6rja arbeta tidigt men l\u00f6nen var inte stor. En del resor till USA och Canada betalades av f\u00f6retag som beh\u00f6vde arbetskraft. Sen v\u00e4l d\u00e4r fick de betala tillbaka genom h\u00e5rt arbete och d\u00e5lig l\u00f6n.<\/p>\n<figure id=\"attachment_2193\" aria-describedby=\"caption-attachment-2193\" style=\"width: 245px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"wp-content\/uploads\/2014\/03\/Paragon_Station_Hull.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-2193 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Hull_station.jpg\" alt=\"\" width=\"245\" height=\"143\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-2193\" class=\"wp-caption-text\">Hull station<\/figcaption><\/figure>\n<p>I mars 1888 var det dags f\u00f6r det tredje barnet, Jan Henrik att ta b\u00e5ten fr\u00e5n Stavanger, d\u00e4r m\u00e5nga resor i regionen utgick fr\u00e5n, \u00f6ver till Amerika. Flera av rederierna vid den tiden seglade via England och inte direkt till Amerika. De startades linjer i b\u00e5de Norge och Danmark som seglade med inhemska bes\u00e4ttningar direkt till USA. En del resor gick till Hull i England, immigranterna fick sen ta t\u00e5get i 6 timmar till Liverpool och d\u00e4r g\u00e5 ombord och segla vidare med ny b\u00e5t mot New York. Granskar man p\u00e5 den officiella statstiken fr\u00e5n dessa \u00e5r s\u00e5 var de inte ensamma att l\u00e4mna Norge. 1882 d\u00e5 Ole Mathias emigrerade var de 28804. \u00c5ret 1885 d\u00e5 Helvik reste var de 13981 och 1888 d\u00e5 det var Jans tur att resa var de 21452. N\u00e4r den fj\u00e4rde och sista i syskonskaran, Olava Katrine reste till Amerika, var de 18778 till antalet.<\/p>\n<p><strong>Brevens bakgrund<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_2194\" aria-describedby=\"caption-attachment-2194\" style=\"width: 135px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"wp-content\/uploads\/2014\/03\/Postmark_Visnes.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-2194 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/postmark1.jpg\" alt=\"\" width=\"135\" height=\"256\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-2194\" class=\"wp-caption-text\">Inte m\u00e5nga som kan stoltsera med egen postst\u00e4mpel<\/figcaption><\/figure>\n<p>Av breven som \u00e4r den viktigaste k\u00e4llan till denna ber\u00e4ttelse var Jans resa inte popul\u00e4r hemma, han hade lovat sina f\u00f6r\u00e4ldrar och fr\u00e4mst sin mor att komma hem igen och ta hand om g\u00e5rden.\u00a0Nu blev det inte s\u00e5 vilket f\u00e5r konsekvenser senare f\u00f6r hans mor. Kvar p\u00e5 g\u00e5rden i Kvalav\u00e5g finns nu tre d\u00f6ttrar och ingen son.\u00a0Det \u00e4r nu som brevv\u00e4xlingen kommer i g\u00e5ng mellan Ole och Jan Henrik. Jag har kopior p\u00e5 brev som \u00e4r s\u00e4nda till Norska lokalhistoriska institutet i Oslo. De startade ett projekt med att samla in brev, skickade fr\u00e5n Norge till utvandrare, mellan \u00e5ren 1840 &#8211; 1960. Institutet satte in en annons i The Norseman magazin som ges ut i USA. Tidsskriften har till syfte att sprida information om Norge. Larry J Walker, \u00e4ttling till Jan, l\u00e4ser annonsen 1993. Han har i sina \u00e4gor kvar breven som Ole skrev till sin son f\u00f6r mer \u00e4n hundra \u00e5r sedan. Alla breven \u00e4r inte bevarade men sex stycken skickar Larry kopior p\u00e5 till dem. Ett av breven, det andra fr\u00e5n 1891 publiceras sedan i boken \u201dBREV HJEMMEFRA\u201d. Boken gavs ut i en mindre upplaga 1997. N\u00e4r jag ville ha ett exemplar var det ut och leta bland antikvariaten i Norge. Det tog sin tid och f\u00f6rst 2009 hade jag ett exemplar av boken i min hand. D\u00e5 kunde jag l\u00e4sa hela f\u00f6rsta brevet, d\u00e4refter tog jag kontakt med institutet i Oslo som skickade mig resten av kopiorna. Jan Henrik Olsen som sedermera kallar sig John Henry Walker \u00e4r Larry farfars far. Klart man blev intresserad av detta. Larry\u00a0lyckades jag inte f\u00e5 tag p\u00e5,\u00a0s\u00f6kte honom p\u00e5 den senast k\u00e4nda adressen men d\u00e4r fanns han inte kvar. Jag b\u00f6rjar l\u00e4sa och \u00f6vers\u00e4tta breven f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dess inneh\u00e5ll. De \u00e4r skrivna p\u00e5 ett gammal norsk skrivspr\u00e5k s\u00e5 det tar sin tid men efterhand g\u00e5r det b\u00e4ttre. Det var f\u00f6rst f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan (2013) som jag fick ett mail fr\u00e5n Larry, hans bror hade sett min hemsida. Och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det, l\u00e4s mer om <a href=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=1468\"><strong>Jan Henrik Olsen<\/strong> <\/a>liv.<\/p>\n<p>Kvar p\u00e5 g\u00e5rden finns nu tre d\u00f6ttrar varav ytterligare en ska utvandra till Amerika. Det \u00e4r Olava Katrine som gift sig hemma i Norge i mars 1893, 27 \u00e5r gammal med g\u00e5rdsbrukaren Jon Bendik Kristiansen, 19 \u00e5r, och f\u00e5tt dottern Kristine Magdalena i juni m\u00e5nad 1893. De tar b\u00e5ten fr\u00e5n Stavanger till Amerika senare detta \u00e5r. Kvar p\u00e5 g\u00e5rden finns nu bara tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Ole och Ingeborg har problem, vad ska h\u00e4nda med g\u00e5rden nu n\u00e4r ingen vill ta \u00f6ver? V\u00e4rre ska det bli.\u00a0Jan som rest tillsammans med sin j\u00e4mngamla kamrat Ole Mikael Kristoffersen skriver flera brev hem till olika familjemedlemmar ganska omg\u00e5ende. Den tidens enda s\u00e4tt att ber\u00e4tta hur det \u00e4r n\u00e4r man v\u00e4l kommit fram. Idag ringer vi eller skickar ett sms. Jan skriver att hans f\u00f6r\u00e4ldrar ska s\u00e4lja g\u00e5rden och komma efter dem f\u00f6r att sl\u00e5 sig ner i Amerika. Men Ole har inga s\u00e5dana tankar, tv\u00e4rtemot han v\u00e4djar till sonen att h\u00e5lla sitt l\u00f6fte och \u00e5terv\u00e4nda hem f\u00f6r att ta hand om g\u00e5rden. Jans saker och st\u00e4ngen h\u00e4nger kvar precis som det var d\u00e5 han for. Ole hans far ber\u00e4ttar att flera personer som han namnger har \u00e5terv\u00e4nt fr\u00e5n Amerika. Detta var r\u00e4tt vanligt f\u00f6rekommande att emigranter \u00e5terv\u00e4nde hem. De blev kanske inte s\u00e5 bra som man t\u00e4nkt sig. I den nyligen utkomna boken \u201dFarvel Norge\u201d fr\u00e5n 2009 \u00e4r detta mycket v\u00e4l beskrivet. Man delar in lycks\u00f6karna i tre olika kategorier, de som verkligen lyckades och blev f\u00f6rm\u00f6gna. Inte s\u00e5 m\u00e5nga men dock n\u00e5gra. Sen de som stannade kvar trots att man kanske inte fick det b\u00e4ttre \u00e4n om man blivit kvar hemma. Sist de som verkligen erk\u00e4nde f\u00f6r sig sj\u00e4lv att man misslyckat och \u00e5terv\u00e4nde hem. Detta \u00e4r naturligtvis grovt beskrivet, vill man l\u00e4sa mer om norsk utvandring, rekommenderar jag boken.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rsta brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1433\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2195 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_1.jpg\" alt=\"Brev 1\" width=\"100\" height=\"178\" \/><\/a>F\u00f6rsta brevet \u00e4r skrivet i omg\u00e5ngar kring julen 1888. I brevet skriver Ole Olsen att han var tvungen att ha ihj\u00e4l sin h\u00e4st \u201dBruna\u201d som var klen och sjuk. Men han kunde inte g\u00f6ra det sj\u00e4lv s\u00e5 han bad Johannes A ha ihj\u00e4l den. H\u00e4sten ska senare ha begravts i \u201dTobteskarsdalen\u201d.<\/p>\n<figure id=\"attachment_2206\" aria-describedby=\"caption-attachment-2206\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_Broschyr_1a.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-2206 size-medium\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_Broschyr-300x175.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"175\" srcset=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_Broschyr-300x175.jpg 300w, https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_Broschyr.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-2206\" class=\"wp-caption-text\">Sida ur broschyr som gavs ut av Thingvalla Line 1887, som \u00f6verl\u00e4mnades till resen\u00e4rer och utvandrare. Broschyren var skriven p\u00e5 danska och svenska. Foto: Norway Heritage.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Denna plats har jag inte funnit trots hj\u00e4lp av lokalt placerade personer. M\u00f6jligen kan det vara en gammal k\u00e4nd plats som inte finns p\u00e5 n\u00e5gon karta. Nu f\u00e5r f\u00f6let klara sig sj\u00e4lv d\u00e5 det mist sin mor som han skriver. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 hur h\u00f6nsen f\u00e5tt problem med \u00f6gonen vilket han f\u00f6rs\u00f6ker bota med en tobaksblandning som han gnider in p\u00e5 deras \u00f6gon. Man fick vara lite uppfinningsrik och klara det mesta sj\u00e4lv. Idag hade vi kontaktat veterin\u00e4ren som ringt in ett recept.\u00a0Ole skriver att de f\u00e5tt hyra ut \u201dS\u00f8huse\u201d till vintern. K Udvik ska anv\u00e4nda det till torskfiske, de skall vara tre stycken om det. F\u00f6rmodligen har inte Ole tid eller ork att ta hand om sin fiskebod med b\u00e5t. Det kr\u00e4ver sina m\u00e4n att h\u00e5lla p\u00e5 med fisket.<\/p>\n<p><strong>Andra brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1437\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2196 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_2.jpg\" alt=\"Brev 2\" width=\"100\" height=\"180\" \/><\/a>Det andra brevet skrevs i juni 1891 och det \u00e4r detta brev som blivet publicerat i boken \u201dBREV HJEMMEFRA\u201d, Han ber\u00e4ttar att de b\u00f6rjar bli gamla (57 \u00e5r), att hans fru Ingeborg (63 \u00e5r) \u00e4r lite sm\u00e5krasslig och emellan\u00e5t s\u00e4ngliggande. Han och hans dotter Marta (Anna Marthe) har pl\u00f6jt \u00e5kern i \u00e5r och han ska arbeta i torvmyren till v\u00e5ren. Han beklagar sig som vanligt att han har uppfostrat sex barn men \u00e4r numera ensam. Han har tv\u00e5 s\u00f6ner i Amerika som arbetar f\u00f6r dagl\u00f6n och inget eget har. Ole vill absolut inte om han s\u00e5 f\u00e5r guld och gr\u00f6na skogar komma till Amerika. Han skriver att Jan hans son ber\u00e4ttat att han inte v\u00e5gar komma hem f\u00f6r d\u00e5 m\u00e5ste han g\u00f6ra milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring. D\u00e5 m\u00e5ste han v\u00e4nta tills han blivit 47 \u00e5r. Men han borde inte oroa sig att g\u00f6ra millit\u00e4r i n\u00e5gra \u201dveckor\u201d, f\u00f6rsta \u00e5ret g\u00e5r fort och det \u00e4r inte s\u00e4kert de vill ha honom d\u00e5 Jan har plattfot.<\/p>\n<p>Ole f\u00f6rs\u00f6ker beskriva hur bra det blivit, hur fisken kommit tillbaka och hur de b\u00f6rja tj\u00e4na pengar igen. Dock \u00e5terkommer han st\u00e4ndigt i sitt brev med sitt klagande och bittra syns\u00e4tt, vilket man l\u00e4tt kan f\u00f6rst\u00e5s. Han skriver hur bra fisket blivit igen. De som lossade sin last i Kvalavaag fick var 614 kr. De sj\u00e4lva fick 1115 kr och 93 \u00f6re f\u00f6r sin last och av en annan 600 kr, sj\u00e4lv fick Ole 334 kronor 38 \u00f6re. P\u00e5 torskfiket blev det bara 100 kr och p\u00e5 sillfisken var de bara ute n\u00e5gra dagar och d\u00e4r fick de ingen f\u00e5ngst. N\u00e4r s\u00e5 sillen gick till kunde han bara vara med n\u00e5gon dag. F\u00f6rtj\u00e4nsten blev bara 60 \u2013 70 kr. Det \u00e4r andra \u00e5ret i rad som fisken gick till ordentligt. De har haft ett bra makrillfiske under sommaren. Dock har det f\u00f6rsvunnit tv\u00e5 makrillb\u00e5tar p\u00e5 sj\u00f6n. En b\u00e5t var fr\u00e5n Akkresogen d\u00e4r 3 \u00e4nkor och 18-20 barn ber\u00f6rdes. Den andra b\u00e5ten var fr\u00e5n Sveisogen. Det var den mannen som de kallade f\u00f6r S\u00f8nnaavinden. Det var en l\u00f6rdagsmorgon som det bl\u00e5ste upp till en stor storm fr\u00e5n nordv\u00e4st med kraftig sj\u00f6g\u00e5ng. Tv\u00e5 personer har drunknat nu i vinter p\u00e5 torskfisket. De var fr\u00e5n Srevik, det var Peder Skuteberg och hans bror Johannes. Der \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e5nga barn de l\u00e4mnar efter sig. De ligger nu begravda p\u00e5 havsbotten v\u00e4ster om Koholmen.<br \/>\nHan skriver lite om v\u00e4dret som varit kallt och torrt tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, jorden m\u00e5r inte s\u00e5 bra. Han hoppas att v\u00e4rmen och regnet som kommit skall hj\u00e4lpa till. Jan Henrik fr\u00e5gar i ett tidigare brev hur det \u00e4r med lammen. Ole skriver att de fick 21 lamm och att 3 av dem dog. Jan fick 3 lamm och att r\u00e4ven tagit ett fr\u00e5n honom p\u00e5 Jetlan. Ole ber\u00e4ttar att han mist en ko som bara blev 2 \u00bd \u00e5r, s\u00e5 detta var den tredje kon han mist sen Jan for till Amerika. Han beklagar sig inte utan det \u00e4r Guds vilja, han hush\u00e5ller med hans djur. Jan har tidigare skrivet och fr\u00e5gat om hur det \u00e4r med Lavas (Olava) f\u00f6r\u00e4ldrar i Stavanger. Ole var i Stavanger tre dagar f\u00f6re jul men han fick inte tag i dem. Han var d\u00e4r f\u00f6r att m\u00f6ta Ole, hans son, som skulle komma hem p\u00e5 julfest. Men n\u00e4r han kom hem utan honom s\u00e5g hans fru Ingeborg detta redan i \u201dGrashaugebrekaa\u201d. Hon ropade och skrek \u201dDu kommer ensam\u201d. T\u00e4nk hon hade hoppats f\u00e5 se en av sina s\u00f6ner men han kom inte. Inte konstigt hon blir ledsen och besviken. Jan har n\u00e4mligen gift sig borta i Amerika med en flicka fr\u00e5n Stavanger, Olava Nilsen. Han har f\u00f6rmodligen tr\u00e4ffat henne redan p\u00e5 \u00f6verfarten eftersom hon ocks\u00e5 emigrerat dit samma \u00e5r. Kanske tr\u00e4ffades de d\u00e5 han kom fram. En resa \u00f6ver Atlanten tar sin lilla tid och d\u00e5 finns det m\u00f6jlighet att l\u00e4ra k\u00e4nna de andra resen\u00e4rerna. Olava var lika gammal som Jan s\u00e5 kanske de b\u00f6rjade umg\u00e5s ombord och tycke uppstod. \u00c4ven om de h\u00f6ll m\u00e4n, kvinnor och barn separerade ombord. Hur som helst de sl\u00e5r sig ner f\u00f6rsta tiden i Millington, Illinois. D\u00e4r de ocks\u00e5 gifter sig 4 oktober 1890. I Weddering som ligger i n\u00e4rheten f\u00f6ds deras f\u00f6rsta barn Clara Olive 20 september 1891. Fler barn skall komma, de f\u00e5r totalt \u00e5tta barn. Sen skriver Ole om att det ska h\u00e5llas en del br\u00f6llop till sommaren. Han byter \u00e4mne och ber\u00e4ttar att pr\u00e4sten Andresen har rest till Norland fylke och att de ska f\u00e5 en ny pr\u00e4st fr\u00e5n Skudesn\u00e6s igen. Det \u00e4r en son till klockaren p\u00e5 Faln\u00e6s, han kommer i augusti. Han avslutar brevet med att beklaga sig \u00f6ver att Jan \u00e4r i Amerika och han ska h\u00e4lsa till Ole, Helvik och hennes man. Han noterar att Jan har bytt bostadsort men skickar \u00e4nd\u00e5 brevet till Millington.<br \/>\nN\u00e4r han byter bostadsort vet jag inte men n\u00e4sta barn Nellie Carolina \u00e4r f\u00f6dd 1893 i Radcliffe, Iowa. En bra bit bort ca: 400 km. Ole \u00e4r en mycket religi\u00f6s man som ofta i sina brev l\u00e4gger hela sitt \u00f6de i Guds hand. Det han inte kan p\u00e5verka f\u00f6rklarar han ofta p\u00e5 att det \u00e4r Guds vilja. Det finns ett \u00e5terh\u00e5llsamt s\u00e4tt i hans skrivande \u00e4ven d\u00e5 han har anledning att vara arg och besviken. Men han tar aldrig till de stora orden eller \u00e4r otrevlig. Han framst\u00e5r som en \u00e4rlig och r\u00e4ttskaffens man som ofta \u00e5terkommer till just Guds vilja. Kyrkan hade en stor p\u00e5verkan och makt vid denna tid. Ingen av de \u00e4ldre gjorde n\u00e5got som kunde g\u00e5 emot kyrkan, m\u00f6jligen de yngre som vill annat. Det blev ju inte b\u00e4ttre trots allt.<\/p>\n<p><strong>Tredje brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1439\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2197 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_3.jpg\" alt=\"Brev 3\" width=\"100\" height=\"183\" \/><\/a>I det tredje brevet fr\u00e5n december 1892 b\u00f6rjar han som vanligt skriva om sin Gudstro. Sen n\u00e4mner han att deras piga Anne ocks\u00e5 vill flytta till Amerika. Hans dotter Berta g\u00e5r i giftastankar men \u00e4r \u00e4nd\u00e5 hemma en hel del f\u00f6r att hj\u00e4lpa till p\u00e5 g\u00e5rden. Hon kommer och g\u00e5r som hon vill. Br\u00f6llopet \u00e4r inte \u00e4nnu lyst men vad han h\u00f6rt ska det ske till julen. Andreas mannen som hon ska gifta sig med \u00e4r en &#8221;tjeck&#8221; och sn\u00e4ll person. Han \u00e4r far till tre barn, en son Karl Taudrup som blev konfirmerad i fjol. Han arbetar tillsammans med sin far p\u00e5 en \u00e5ngb\u00e5t som heter Karel. B\u00e5ten \u00e4r s\u00e5 liten att det \u00e4r bara de tv\u00e5 som f\u00e5r plats. Jag har s\u00f6kt i norska register men inte funnit n\u00e5got foto p\u00e5 den. Andreas har 100 kronor per m\u00e5nad (5100 kr i dagens penningv\u00e4rde) och sonen 30 kronor. Har han tv\u00e5 flickor, den \u00e4ldsta Anna Bertine \u00e4r 13 \u00e5r och den yngsta Konstance Elisabet \u00e4r 6. Han ber\u00e4ttar att hans dotter Jan syster Olava eller som han hellre vill kalla henne Lava kommer att stanna d\u00e4r hon \u00e4r. Hon arbetar som tj\u00e4nstepiga. Hon kommer att gifta sig i mars m\u00e5nad \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 med Jon Bendik Kristiansen. Senare samma \u00e5r emigrerar Olava med familj till Amerika. D\u00e5 har Ole bara tv\u00e5 d\u00f6ttrar kvar i Norge.<br \/>\nHan n\u00e4mner i brevet en Tore 13 \u00e5r gammal som \u00e4r och hj\u00e4lper till p\u00e5 g\u00e5rden. Det \u00e4r f\u00f6rmodligen Thore Martin Larsen som Ole Olsen skriver om. Han ska konfirmeras till v\u00e5ren. Thores far dog redan n\u00e4r han var liten s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r kan han f\u00e5tt ta ett arbete p\u00e5 g\u00e5rden. Thore \u00e4r den som k\u00f6per och tar \u00f6ver g\u00e5rden 1911 efter Ole Olsen som d\u00e5 inte l\u00e4ngre orkar driva den. Ole beskriver Thore som en h\u00e5rd typ som g\u00e4rna s\u00e4tter sig upp mot dem. Han och Thore g\u00e5r inte s\u00e5 bra ihop men med Ingeborg fungerar det b\u00e4ttre. L\u00e4ngre in i brevet skriver Ole att hans b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar har avlidet, hans far Jan\u00b4s farfar som ocks\u00e5 hette Ole Olsen dog i feb 1892 och hans farmor Anna Marte Helgesdatter i nov samma \u00e5r. Jan\u00b4s farmor l\u00e5g till s\u00e4ngs efter att hennes man gick bort i februari. Han ber\u00e4ttar att de blev 88 och 82 \u00e5r gamla. Men det st\u00e4mmer inte enligt kyrkob\u00f6ckerna, hans far blev 83 och hans mor 80. De hade nog inte riktigt klart f\u00f6r sig hur gamla de var. Ole var med n\u00e4r hans far gick bort, han skriver att det var \u201dfint se honom d\u00f6\u201d. Ett m\u00e4rkligt uttalande med tanke p\u00e5 dagens samh\u00e4lle d\u00e4r vi inte ofta ser andra d\u00f6. Han skriver att det var ett stort likf\u00f6lje som b\u00f6rjade fr\u00e5n skolhuset i Vigene d\u00e4r tv\u00e5 pr\u00e4ster f\u00f6ljde dem till kyrkan. Han avslutar med att L\u00e4nsman skall komma och klara upp efter sin mor och far. L\u00e4nsmannen hade till uppgift att ordna upp arvsfr\u00e5gor och skifte s\u00e5 allt gick r\u00e4tt till.<\/p>\n<p><strong>Fj\u00e4rde brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1443\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2195 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_1.jpg\" alt=\"Brev 4\" width=\"100\" height=\"178\" \/><\/a>Brevet \u00e4r daterat 7 april 1897 upptar till st\u00f6rre delen ber\u00e4ttelsen att Jans mor Ingeborg har avlidet. Han skriver ocks\u00e5 lite om att sillfisket aldrig varit s\u00e5 stort som p\u00e5 35 \u00e5r. Detta brev \u00e4r det sv\u00e5raste att l\u00e4sa d\u00e5 det beskriver hur Ingeborg d\u00f6r i ren f\u00f6rtvivlan. Han har precis f\u00e5tt ett brev dagen innan fr\u00e5n Jan. S\u00e5 han fattar pennan direkt f\u00f6r att ber\u00e4tta vad som h\u00e4nt. Han skriver att han l\u00e4ste Jans brev med t\u00e5rade \u00f6gon och att han ska f\u00e5 krafter fr\u00e5n Herren sin att skriva tillbaka. Det \u00e4r Herren som kallat deras mor ifr\u00e5n dem och att han nu st\u00e5r ensam som en \u201dvild f\u00e5gel\u201d och har ingen att h\u00e5lla sig till. Ja Gud f\u00e5r vara hans tr\u00f6stare och hj\u00e4lpare. Hon gick bort idag p\u00e5 morgonen kl. 7 l\u00f6rdagen den 3:e april. Hon har varit mycket sjuk i vinter men \u00e4nd\u00e5 varit uppe och f\u00f6rs\u00f6kt arbeta varje dag. Det var n\u00e5got hon ville bli f\u00e4rdig med vilket hon n\u00e4stan ocks\u00e5 blev. Hon drabbades av ett slaganfall f\u00f6r tre veckor sedan p\u00e5 h\u00f6gra sida. Hon f\u00f6rlorade sitt tal vilket gjorde det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 vad hon ville s\u00e4ga. Han tackar Gud f\u00f6r att han inte tog sans och f\u00f6rst\u00e5nd ifr\u00e5n henne det fick hon beh\u00e5lla. P\u00e5 onsdagsmorgon den 31 mars kl 6 fick hon ett nytt slaganfall p\u00e5 v\u00e4nster sida. D\u00e5 tog Herren ifr\u00e5n henne b\u00e5de syn och h\u00f6rsel. Hon kunde inte r\u00f6ra sig mer och s\u00e5 blev det fram tills hon dog p\u00e5 l\u00f6rdagsmorgon. Det var m\u00e5nga l\u00e5nga timmar som hon fick lida innan hon flyttade h\u00e4rifr\u00e5n, skriver han. Ja han Jan kan s\u00e4ker f\u00f6rst\u00e5 hur det var d\u00e5. Han var ensam med henne d\u00e5 sista anfallet kom, han ropade och skakade henne. Men det var f\u00f6rsent hon hade g\u00e5tt bort. Marta hans dotter var hos sin mor i 14 dagar efter det hon f\u00e5tt det f\u00f6rsta slaganfallet. Sen var hon tvungen att \u00e5ka hem igen. Hon var aldrig d\u00e4r n\u00e4r hon fick det andra anfallet. Berta, hans andra dotter, har varit mycket sjuk en tid och inte kunnat vara h\u00e4r hos sin mor. Men nu \u00e4r hon uppe och har varit d\u00e4r medan hon dog. Han skickade bud efter dem d\u00e5 hon fick sitt andra slaganfall. Det var inte trevligt n\u00e4r det fick se sin mor p\u00e5 det viset. Hennes man Andreas har varit behj\u00e4lplig med mor nu p\u00e5 det sista, ja han \u00e4r sn\u00e4ll och hj\u00e4lpsam emot dem.\u00a0Han beklagar sig till Jan och skriver att hans mor inte fick h\u00f6ra det sista brevet fr\u00e5n honom. \u201dJan H vad tungt du l\u00e5g p\u00e5 hennes hj\u00e4rta\u201d Oj vad hon l\u00e4ngtade efter att f\u00e5 se och prata med dig igen. Men det kunde inte ske. Du vet att du var den k\u00e4raste av alla hennes n\u00e4ra och k\u00e4ra. Du d\u00e5 skulle f\u00e5tt se alla hennes salta t\u00e5rar hon har f\u00e4lt f\u00f6r dig, att du inte h\u00f6ll ditt l\u00f6fte och kom hem till henne. Nu \u00e4r allt f\u00f6rbi och hennes gr\u00e5t har upph\u00f6rt f\u00f6r er barn. Ja barn hon var en k\u00e4r och \u00f6m moder. Ole som tror p\u00e5 Gud skriver att nu f\u00e5r hon vila ifred och har rest hem till sin fr\u00e4lsare. Han forts\u00e4tter med att ber\u00e4tta hur sjuk han sj\u00e4lv blivit, hur det sp\u00e4nner och g\u00f6r ont \u00f6ver br\u00f6stet. Nu har de lagt henne i \u201ds\u00f8re Stuesungen\u201d d\u00e4r hon ligger som en brud. De har \u00e4nnu inte best\u00e4mt begravningsdag men det blir f\u00f6rmodligen l\u00f6rdagen den 10 april. Ja Jan din mor skulle bli 69 \u00e5r nu i P\u00e5sk efter vad jag vet om hennes \u00e5lder. Ole har inte riktigt klart f\u00f6r sig n\u00e4r hon f\u00f6ddes. Det var s\u00e5 att hon dog p\u00e5 sin 69-\u00e5rs dag. Ja Jan den 2 juni i \u00e5r hade vi varit gifta i 40 \u00e5r. Han tackar Herren f\u00f6r allt, b\u00e5de goda och onda dagar de f\u00e5tt tillsammans. Herren ger och Herren tar. Han forts\u00e4tter en bit in i brevet med religi\u00f6sa yttranden innan han g\u00e5r \u00f6ver till mer vardagliga ting. Han \u00e5terkommer om fisket som kommit tillbaka runt hela \u00f6n. Han har varit ute och fiskat lite i vinter men inte s\u00e5 mycket han skulle vilja. Han beklagar sig att han inte fick vara med p\u00e5 torskfisket i \u00e5r. S\u00e5 nu har han ingen fisk hemma i sitt hus. Han var s\u00e5 l\u00e5ngt hemifr\u00e5n n\u00e4r de fiskade sill att han inte kunde ta n\u00e5got med hem. Sen n\u00e4r Ingeborg blev sjuk kunde han inte f\u00f6lja med ut p\u00e5 torskfisket. Men det var inte det v\u00e4rsta det var att hon inte kunde tala med honom. Du kan tro Jan att hade bara hon kunnat tala s\u00e5 skulle vi pratat mycket med varandra. Nu blev det bara ja, nej och inget mer. <a href=\"wp-content\/uploads\/2014\/03\/kuvert_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-2204 size-medium\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/kuvert_1a-300x83.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"83\" srcset=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/kuvert_1a-300x83.jpg 300w, https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/kuvert_1a.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Ja jag reste hem varenda s\u00f6ndag trots att det var l\u00e5ngt bort. Den sista helgen var hon trots det uppe och s\u00e5g till att jag fick med mig allt. N\u00e4sta fredag kom jag hem och d\u00e5 sprang jag hela v\u00e4gen hem fr\u00e5n Dalen. F\u00f6r d\u00e4r fick jag h\u00f6ra att hon blivit s\u00e4mre. Berta och barnen har varit hemma hos mig nu en stund. P\u00e5 s\u00f6ndag ska Marta, Ole, Andreas och Berta komma hem till mig. Jan du skulle se den fina likkistan jag k\u00f6pt inne i Haugesund till henne. Idag onsdag ska hon f\u00e5 komma i den. Jag g\u00e5r varje morgon in i stugan och ser till henne. I marginalen har han skrivet en p\u00e5skh\u00e4lsning till dem alla. Han tackar Lava, Jans fru, f\u00f6r det fina brevet hon s\u00e4nt honom. Han skriver att han tycker det \u00e4r s\u00e5 fint att f\u00e5 brev fr\u00e5n henne fast de aldrig har sett varandra eller kommer att g\u00f6ra. Och nu ska en brorson till henne resa till Amerika. Om han hinner och kan vill han \u00e5ka in till Stavanger f\u00f6r att tala med honom innan han reser dit. Varje g\u00e5ng som han talt med hans mor om att s\u00e4lja g\u00e5rden s\u00e5 har han inte f\u00e5tt. F\u00f6r den ska Jan ha efter dem. Han avslutar med att han f\u00e5r skaffa sig en piga eller en dr\u00e4ng som kan hj\u00e4lpa till p\u00e5 g\u00e5rden. F\u00f6r du Jan kommer v\u00e4l inte hem och tar \u00f6ver den? Nu \u00e4r det f\u00f6r sent alla t\u00e5rar som ligger p\u00e5 bordet n\u00e4r jag nu skriver till er. Det \u00e4r inte mycket med mig nu. Detta brev har varit det sv\u00e5raste att l\u00e4sa och skriva av. Det v\u00e4cker mycket k\u00e4nslor inom en. Jag t\u00e4nker p\u00e5 den g\u00e5ngen d\u00e5 vi var i Norge och uppe vid Olavskyrkan p\u00e5 Avaldsn\u00e6s och fick se hans grav. D\u00e5 visste jag inget om allt det h\u00e4r. Det \u00e4r en m\u00e4rklig k\u00e4nsla att s\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t titta p\u00e5 fotot och l\u00e4sa de bevarade breven.<\/p>\n<figure id=\"attachment_2202\" aria-describedby=\"caption-attachment-2202\" style=\"width: 236px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-2202 size-medium\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_linjen-236x300.jpg\" alt=\"\" width=\"236\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_linjen-236x300.jpg 236w, https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Thingvalla_linjen.jpg 255w\" sizes=\"(max-width: 236px) 100vw, 236px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-2202\" class=\"wp-caption-text\">Tidtabell Thingvalla linjen<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>Femte brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1450\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2196 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_2.jpg\" alt=\"Brev 5\" width=\"100\" height=\"180\" \/><\/a>Det femte brevet \u00e4r skrivit p\u00e5 julafton 1897. Ole skriver som vanligt till sonen och f\u00f6rklarar sin situation. Det f\u00f6rekommer en del skvaller i byn om att han ska gifta sig med Berta Oline (vilket han g\u00f6r i augusti 1899). Anledningen kan vara att Ole vill s\u00e4kerst\u00e4lla s\u00e5 att morsarvet inte ska betalas ut. Det var helt andra arvsbest\u00e4mmelser vid denna tid. \u00c4nkor och \u00e4nklingar kunde hamna i det mest besv\u00e4rliga l\u00e4gen d\u00e4r de var tvungna att s\u00e4lja g\u00e5rden f\u00f6r att arvet skulle betalas ut. Kommentarerna i brevet till Jan \u00e4r dels riktade mot ryktena och pengar. Nu har vi inte breven fr\u00e5n Jan men han vill nog ha ut sitt arv. Ole ber\u00e4ttar om begravningen av hans mor, hur kistan dekorerats med blommor, buketter och \u201dplade\u201d (\u00e4ldre typ av foto). Som vanligt skriver han att Jan ska komma hem fr\u00e5n Amerika precis som alla andra har gjort. Han skriver t.o.m. vilket rederi de ska ta tillbaka fr\u00e5n Amerika, Thingvalla linjen. F\u00f6r denna linje trafikerar Amerika \u2013 Norge direkt utan att g\u00e5 \u00f6ver England. D\u00e4r kan det bli problem med b\u00e5de det ena och andra. Han \u00e4r orolig f\u00f6r sin son. Han ber\u00e4ttar f\u00f6r Jan om en ny grusv\u00e4g som de h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e4rdigst\u00e4lla. Den g\u00e5r fr\u00e5n sj\u00f6n till byn och vidare mot Ytraland och Kopervik. De ska forts\u00e4tta v\u00e4garbetet p\u00e5 v\u00e5ren eftersom de inte hann f\u00e5 den f\u00e4rdigt innan v\u00e4dret satte stopp. D\u00e5 hoppas han att n\u00e4r Jan kommer ska f\u00e5 \u00e5ka hela v\u00e4gen hem p\u00e5 den nya v\u00e4gen. Ole hoppas men vet kanske innerst inne att Jan inte kommer hem igen.<\/p>\n<p><strong>Sj\u00e4tte brevet<\/strong><br \/>\n<a href=\"?page_id=1454\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2197 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Brev_3.jpg\" alt=\"Brev 6\" width=\"100\" height=\"183\" \/><\/a>Brevet som \u00e4r fr\u00e5n juni 1899 \u00e4r det sista som finns bevarat. Brevet handlar mycket om svek och barnens morsarv, Jan har skrivit f\u00f6r andra g\u00e5ngen och kr\u00e4vt sin far p\u00e5 pengar. Ole \u00e4r mycket arg och besviken p\u00e5 allt struntprat om honom. Det \u00e4r andra brevet fr\u00e5n Jan p\u00e5 kort tid. Men Ole s\u00e4ger att det kan g\u00e5 upp till sex m\u00e5nader efter att hon avlidet innan reglering av arvet kan ske. Det \u00e4r Oles r\u00e4tt. F\u00f6rr gav lagen r\u00e4tt till 1 \u00bd \u00e5r. Fr\u00e4mst tror han det \u00e4r sin egen dotter Berta som skriver till Jan och skvallrar om honom. Hon kommer inte mer och h\u00e4lsar p\u00e5 och hennes barn f\u00e5r inte komma in till sin morfar. Hon har varit hemma hos sin far och tagit med sig allt av sin mors kl\u00e4der och saker. Ole har inte ens en filt han kan v\u00e4rma sig med. Han tycker hon \u00e4r en farlig person, galen av pengar och att satan tagit henne. Han har tydligen sv\u00e5rt att skaffa fram pengar f\u00f6r arvet. Han har f\u00f6rmodligen redan l\u00e5nat pengar fr\u00e5n Jan som han klagar p\u00e5 i brevet till Ole. Allt som allt r\u00f6r det sig om 3000 kronor, vilket skulle i dagens svenska penningv\u00e4rde vara runt 150 000 kr. R\u00e4tt mycket pengar f\u00f6r en ung m\u00e4nniska i Amerika. Jorden han skulle beh\u00f6va k\u00f6pa i Amerika kostar s\u00e4kert en hel del. Pengarna borde komma v\u00e4l till pass om han nu fick n\u00e5gra. Han ska i alla fall prata med Avaldsn\u00e6s banken om ett l\u00e5n. Nu finns det inga mer brev bevarade och jag k\u00e4nner inte till hur det hela l\u00f6ste sig. Skiftesprotokollet \u00e4r \u00e4nnu inte tillg\u00e4ngligt p\u00e5 Internet. Men om man ska spekulera s\u00e5 borde det ha ordnat sig. Jan f\u00e5r det b\u00e4ttre, han sl\u00e5r sig ner i Kenyon, Goodhue County, Minnesota Goodhue. Uppkallad efter James Madison Goodhue, f\u00f6rste skrivare och redakt\u00f6r i Minnesota. Jan eller John Henry som vi b\u00f6r kalla honom f\u00e5r nio barn med sin Olava. Efter att ha flyttat runt en del och arbetat som dagl\u00f6nare m\u00e5ste han f\u00e5tt det b\u00e4ttre. Annars har han inte haft r\u00e5d att skaffa nio barn. De beh\u00f6vde alla mat, kl\u00e4der, husrum och skolg\u00e5ng.<\/p>\n<p><strong>Vad h\u00e4nde sedan?<br \/>\n<\/strong><a href=\"wp-content\/uploads\/2014\/03\/Ole_Olsen_grav.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2200 size-full\" style=\"border: 0px;\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/Ole_Olsen_grav_small.jpg\" alt=\"\" width=\"69\" height=\"92\" \/><\/a>Ole Olsen gifter sig med Berta Oline Olsdatter 31 augusti 1899 trots hans dotters besvikelse. Hur Ole\u00b4s f\u00f6rh\u00e5llande till sin dotter blev k\u00e4nner jag inte till. Berta sj\u00e4lv var \u00e4nka sedan 1891 till Einar Kristoffer Knutsen p\u00e5 V\u00e5r\u00e5 brn 2. De hade f\u00e5tt sex barn, fyra s\u00f6ner och tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Deras \u00e4ldsta son Knut Einarsen tog \u00f6ver g\u00e5rden. Den yngsta sonen Kristoffer Wilhelm Einarsen blev brukare av Kvalav\u00e5g bnr 4. Det var nog trevligt f\u00f6r Berta som fick ha en son i n\u00e4rheten.\u00a0Berta d\u00f6r i oktober 1911 i en \u00e5lder av 76 \u00e5r. Det \u00e4r nu som Ole Olsen s\u00e4ljer g\u00e5rden till Thore Martin Larsen. Sj\u00e4lv s\u00e5 har han n\u00e5gra \u00e5r kvar innan han i juni 1917 avlider i en aktningsv\u00e4rd \u00e5lder av 82 \u00e5r.<\/p>\n<p>Allan Kvalevaag<br \/>\n2015-01<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bakgrund Ole Olsen var min farfars farfars son eller om man s\u00e5 vill min farfars farbror. Han var f\u00f6rsta barnet i en syskonskara p\u00e5 \u00e5tta, f\u00f6dd 4 oktober 1834 p\u00e5 Karm\u00f8y, Avaldsn\u00e6s i byn Kvalav\u00e5g. Jag vet inte s\u00e5 mycket om hans liv i b\u00f6rjan f\u00f6rutom att han konfirmerades i socken 23 september 1849. Hans [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":16,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=100"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9273,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100\/revisions\/9273"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=100"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}