{"id":1468,"date":"2014-09-11T10:48:36","date_gmt":"2014-09-11T10:48:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=1468"},"modified":"2022-06-18T14:11:12","modified_gmt":"2022-06-18T14:11:12","slug":"jan-henrik-olsen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=1468","title":{"rendered":"John Henry Walker"},"content":{"rendered":"

\"John_Henry_Walker_3\"Jan Henrik Olsen f\u00f6ddes 24 maj 1869 p\u00e5 g\u00e5rden Kvalav\u00e5g, Karm\u00f8y utanf\u00f6r Haugesund. Jan bodde en tid hos sin mormor n\u00e4r han var liten. Torine hans mormor var \u00e4nka sedan 1870 d\u00e5 Jans morfar B\u00e5rd hade g\u00e5tt bort. Torine var d\u00e4rf\u00f6r mycket ensam och gladdes \u00f6ver att ha lille Jan Henrik hos sig. Torine dog senare 1877. Jan v\u00e4xte upp med fem syskon varav han var n\u00e4st yngst. Tv\u00e5 systrar och en bror emigrerade ocks\u00e5 till Amerika. Kvar p\u00e5 g\u00e5rden blev bara tv\u00e5 systrar. Det var l\u00e4nge t\u00e4nkt att Jan Henrik skulle ta \u00f6ver g\u00e5rden vilket Jan inte var intresserad av. Utkomsten av g\u00e5rden var f\u00f6r liten f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja en familj. Under sin uppv\u00e4xttid gick Jan i skolan varje dag. L\u00e4s\u00e5ret var indelat i 4 terminer p\u00e5 vardera 6 veckor. P\u00e5 sin fars g\u00e5rd hade de 70-80 f\u00e5r och 6 kor. Mj\u00f6lken de fick fr\u00e5n korna s\u00e5ldes vidare f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig. Trots att man var tvingad att s\u00e4lja den livsviktiga mj\u00f6lken hade man \u00e4nd\u00e5 mat p\u00e5 bordet, de flesta b\u00f6nderna i trakten fiskade f\u00f6r att dryga ut sin inkomst och mat till familjen. Dessutom var det m\u00e5nga m\u00e4n som arbetade i koppargruvan i Visnes. Jan Henriks far Ole Olsen var en mycket best\u00e4md person j\u00e4mf\u00f6rt med hans mor Ingeborg Cathrine Baardsdatter som var mer tystl\u00e5ten.<\/p>\n

\"\"<\/a>Jan Henrik skrev 28 juli 1883 ett brev \u00e5t Ingebrigt Torbj\u00f8rnsen till ordf. Torkel Lindeland i fattign\u00e4mnden d\u00e4r han uppmanar honom att l\u00e5ta Knut Severin komma hem till honom. Knut Severin var fosterplacerad hos Jan Henrik far Ole Olsen som inte vill sl\u00e4ppa hem honom.\u00a0 Knut far Ingebrigt Torbj\u00f8rnsen ville ha hem sin son nu n\u00e4r han kunde f\u00f6rs\u00f6rja honom. Jan Henrik (John Henry) som \u00e4r 14 \u00e5r gammal \u00e4r den som \u00e4r skrivkunnig i familjen. Inte s\u00e5 vanligt att man kunde skriva och l\u00e4sa p\u00e5 den tiden. D\u00e4rf\u00f6r hj\u00e4lper han sin v\u00e4ns far att skriva. Mycket m\u00e4rkligt att skriva ett s\u00e5dant brev \u00e5t n\u00e5gon annan mot sin fars vilja.<\/p>\n

Eftersom framtiden inte var s\u00e4rskilt ljus i Norge vid denna tid dr\u00f6mde han och hans kusin Helge om att emigrera till Amerika. Helge Larsen var f\u00f6dd \u00e5ret innan, 1868, och var den som reste f\u00f6rst. Den 28 juni 1886 reser Helge till Amerika. Han arbetade h\u00e5rt och sparade allt han kunde av det arbete han kunde f\u00e5 i Amerika. Jan fick l\u00e5na pengar av honom till sin biljett. Det var billigare att k\u00f6pa biljett i USA \u00e4n hemma i Norge. I Norge ville agenterna ha provision d\u00e4rf\u00f6r steg priset. Jan Henrik fick sin biljett och reste emot sina f\u00f6r\u00e4ldrars vilja till USA 10 mars 1888 fr\u00e5n Stavanger. Den sommaren 1888 b\u00f6rjade han arbeta hos en bonde i Hillsboro North Dakota som odlade vete. D\u00e4r stannade han i ett till tv\u00e5 \u00e5r. Han arbetade mycket och h\u00e5rt f\u00f6r att kunna betala tillbaka sin skuld till Helge. N\u00e4r vintern kom och arbetet tog slut b\u00f6rjade han hugga ved s\u00e5 han fick r\u00e5d med husrum och mat. Vid jultiden fanns det v\u00e4ldigt lite att arbeta med d\u00e4rf\u00f6r tvingades han att stilla sin hunger med att dela maten med bondens hund. Tiken och hennes valpar hade f\u00e5tt br\u00f6d och mj\u00f6lk som John \u00e5t av.<\/p>\n

\"\"<\/a>Han flyttade senare till Millington i Illinois. Hans syster Helvik som emigrerat tidigare 1885 bodde i Lisbon, Kendall County, Illinois. Eftersom det fanns lite arbete i North Dakota reste han till sin syster i hopp om ett arbete. D\u00e4r tr\u00e4ffade han en v\u00e4ninna till Helvik, Olava som ocks\u00e5 hade utvandrat, fr\u00e5n Ryg i Randaberg n\u00e4ra Stavanger. Han best\u00e4mde sig f\u00f6r att stanna i Lisbon och tog ett natt arbete p\u00e5 en kvarn. Jan och Olava blev ett par, det klokaste beslut han gjort i sitt liv var att gifta sig med henne, Olava var en mycket hj\u00e4lpsam person. Vigselceremonin \u00e4gde rum den 4 oktober 1890 hemma hos Iver och Helvig Buland. Han \u00e5kte t\u00e5g och buss bara f\u00f6r att tr\u00e4ffa Olava som arbetade i Newark, Illinois.
\nJan Henrik \u00e4ndrade sitt efternamn i USA till Walker. Namnet Walker var inte lika vanligt i Amerika som namnet Olsen. Dessutom \u00e4ndrade han sitt f\u00f6rnamn fr\u00e5n Jan Henrik till ett mer amerikansk uttal, John Henry. Olava k\u00e4nde sig ensam d\u00e5 deras f\u00f6rsta barn Clara Olive f\u00f6ddes. Jan arbetade p\u00e5 n\u00e4tterna i kvarnen och var inte hemma och kunde hj\u00e4lpa till s\u00e5 mycket. Familjen Walker hyrde 1892 en g\u00e5rd norr om Radcliffe Illinois (Garden City). H\u00e4r blev John en framg\u00e5ngsrik bonde. Familjen v\u00e4xte och Nellie Carolina f\u00f6ds den 1 dec 1893, d\u00e4refter kommer Henry Lawrence 30 jan 1896 och Hattie Cleosofa 30 mars 1898. John och Martin k\u00e4mpade h\u00e5rt under de f\u00f6rsta \u00e5ren i Amerika. I sj\u00e4lva verket, John \u00e5tminstone, gjorde mycket bra ifr\u00e5n sig i Amerika. Han t.o.m. l\u00e5nade ut pengar till sin far, 3000 kr, vilket idag motsvarar 160 000 kr. Om han fick tillbaka dem vet jag inte, f\u00f6rmodligen inte. Johns far Ole skrev \u00e5tskilliga g\u00e5nger till honom att komma hem till Norge och ta hand om g\u00e5rden (l\u00e4s Ole Olsen<\/strong><\/a>\"\"<\/a> sl\u00e4ktsaga). Men John skrev att han hade det b\u00e4ttre i USA och ville att hans far skulle komma dit ist\u00e4llet. Det g\u00e5r s\u00e5 bra f\u00f6r John och hans familj att Mr Drake p\u00e5 banken i Radcliffe l\u00e5nar honom pengar utan n\u00e5gon s\u00e4kerhet eller underteckna n\u00e5gra papper f\u00f6r att kunna k\u00f6pa sig en st\u00f6rre g\u00e5rd. Familjen v\u00e4xer och John beh\u00f6ver mer mark. Nu ut\u00f6kas familjen med Clarence John som f\u00f6ds i juli 1900, Theodore Menile 9 juli 1902, Charlotte Jemima 24 februari 1905, Orven Neamol 31 maj 1907 och Ordella Jeannette 2 mars 1910.<\/p>\n

1914 k\u00f6pte han en g\u00e5rd i n\u00e4rheten. Det visade sig vara obekv\u00e4mt med h\u00e4stdragna jordbruksmaskiner som beh\u00f6vdes flyttas flera kilometrar mellan de tv\u00e5 g\u00e5rdarna. D\u00e4rf\u00f6r s\u00f6kte John efter en st\u00f6rre g\u00e5rd som kunde f\u00f6rs\u00f6rja den stora familjen. Mr Drake, bankmannen som l\u00e5nat honom pengar utan s\u00e4kerhet hade en bror William Drake boende p\u00e5 en stor g\u00e5rd n\u00e4ra Kenyon i Minnesota. Hans bror ville flytta tillbaka. John och hans sv\u00e5ger Cornelius Nelson beslutade att \u00e5ka upp till Kenyon i Minnesota och titta p\u00e5 g\u00e5rden. Byggnaderna hade uppf\u00f6rts 1910 med en fin lada. I boningshuset fanns det 11 rum, en ugn, rinnande vatten, och badrum. Det var f\u00f6rberett f\u00f6r elektricitet. Det var en v\u00e4l utrustad g\u00e5rd f\u00f6r den tiden precis vad familjen beh\u00f6vde. De blev imponerade \u00f6ver vad de s\u00e5g. En stor g\u00e5rd p\u00e5 240 hektar som John k\u00f6pte den 18 augusti 1915 f\u00f6r $25 600. Sv\u00e5gern som ville bo n\u00e4ra sin syster k\u00f6pte i mars 1916 en mindre g\u00e5rd i n\u00e4rheten p\u00e5 160 hektar f\u00f6r $16 000.\u00a0 I mars 1916 flyttade familjerna till Kenyon, Minnesota d\u00e4r de blir kvar i generationer. Markpriserna hade stigit i Iowa och sjunkit i Minnesota. John och Cornelius gjorde en bra aff\u00e4r.<\/p>\n

Det beh\u00f6vdes flera t\u00e5gvagnar f\u00f6r att flytta allt bohag, jordbruksmaskiner och boskapen. John, hans bror Henry och Clarence \u00e5kte tillsammans med djuren. Djuren beh\u00f6vde b\u00e5de mat och vatten, korna skulle mj\u00f6lkas. Olava med resten av familjen tog natt\u00e5get till Minnesota. Barnen tyckte det var ett stort \u00e4ventyr och kunde inte f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r deras mamma Olava, Hattie, sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner gr\u00e4t vid avf\u00e4rd. Under resan sp\u00e5rade godst\u00e5get ur n\u00e4ra Kensett, Iowa. N\u00e5got<\/span> skakade<\/span> loss och<\/span> f\u00f6ll<\/span> ner \u00f6ver Clarence som skadades allvarligt i nacken. Han led av kronisk sm\u00e4rta och handikapp f\u00f6r resten av sitt korta liv. Den 2 mars 1916 kom de fram. Claras make Martin Stolee som hade k\u00f6pt en mindre g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan v\u00e4gen kom f\u00f6r att m\u00f6ta dem med sin sl\u00e4de. Det var en kall och el\u00e4ndig dag. Alla var tr\u00f6tta och irriterade. Det var inte Ordella Jeannette b\u00e4sta f\u00f6delsedag, hon fyllde sex \u00e5r och hade nog \u00f6nskat sig en annan f\u00f6delsedag.<\/p>\n

John arbetade h\u00e5rt i det man i USA kallar ”tight-fisted” det gjorde att han inte spenderade pengar l\u00e4ttsamt. \u00c5 andra sidan efter det att han flyttade till Minnesota k\u00f6pte han en ny Packard bil varje \u00e5r, som var en mycket dyr bil p\u00e5 den tiden. Han hade en v\u00e4n som var bilf\u00f6rs\u00e4ljare. John och Olava var ett h\u00e5rt arbetande par, bra arbetsgivare och sparsamma. \u00c4ven hans son Clarence John var sparsam, trodde p\u00e5 moderna arbetskraftsbesparande utrustning och var den f\u00f6rsta i deras grannskap att installera elektricitet, eftersom han visste att fotogenlyktor i ladan var en stor brandrisk. John var ocks\u00e5 den f\u00f6rsta bonden i Kenyon-omr\u00e5det som valde att installera dr\u00e4neringsr\u00f6r, ett system f\u00f6r att utvinna mer jordbruksmark fr\u00e5n tr\u00e4skomr\u00e5de till odlingsbar mark. N\u00e5got som han hade l\u00e4rt sig i Iowa.<\/p>\n

\"\"\"\"<\/a>1917 den 6 april gick USA med i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I 1918 blev deras son Henry Lawrence inkallad till milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring, vilket var en allvarlig sak eftersom s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4n d\u00f6dades i Frankrike eller dog i influensan (spanska sjukan). Det var en mycket sv\u00e5r pr\u00f6votid f\u00f6r John Henry och Ordella. Deras yngsta dotter mindes att det var den enda g\u00e5ngen hon sett sin far gr\u00e5ta. De hade l\u00e4mnat Norge med en f\u00f6rhoppning om ett b\u00e4ttre liv i USA. Ocks\u00e5 nu detta att deras son skulle hamna mitt i ett krig, var inget de \u00f6nskade sig. Tj\u00e4nstg\u00f6ringen i arm\u00e9n liknande den v\u00e4rnplikt som John Henry l\u00e4mnat bakom sig i Norge och som var mycket impopul\u00e4r. Lyckligtvis kom aldrig\u00a0Henry Lawrence till Frankrike d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga skickades dit med en liten milit\u00e4rutbildning. Henry Lawrence var planerad att g\u00e5 ombord p\u00e5 ett transportfartyg till Frankrike bara en vecka efter att vapenstillest\u00e5ndet hade uppn\u00e5tts. Hemma m\u00e5ste de uppoffra m\u00e5nga saker sj\u00e4lva, som att \u00e4ta h\u00e5rt kornbr\u00f6d som var sv\u00e5rt f\u00f6r pojkarna att tugga, de t.o.m. br\u00f6t n\u00e5gra av sina mj\u00f6lkt\u00e4nder. Alla flickor var ocks\u00e5 inblandade i olika aktiviteter som t.ex. rulla bandage och\/eller stickning. John var involverad i f\u00f6rs\u00e4ljningen av krigs-obligationer (War Bond) f\u00f6r att finansiera kriget. H\u00e4star beh\u00f6vdes i arm\u00e9n, d\u00e4rf\u00f6r fick John avst\u00e5 tv\u00e5 av sina arbetsh\u00e4star, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r arm\u00e9n. John ber\u00e4ttade m\u00e5nga historier f\u00f6r sin familj fr\u00e5n sin milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring. Barn och barnbarn hade alltid stor respekt f\u00f6r Henry medverkan i det stora kriget. Tyv\u00e4rr drabbades Henry Lawrence av spanska sjukan som skadade Henry\u2019s hj\u00e4rta medan han var i tj\u00e4nst. De fick sova i fuktiga t\u00e4lt och fick lite eller n\u00e4stan ingen sjukv\u00e5rd alls. Trots ett d\u00e5ligt hj\u00e4rta fortsatte Henry Lawrence efter kriget att arbeta som tv\u00e5 personer dock inte de sista \u00e5ren d\u00e5 h\u00e4lsan tog ut sin r\u00e4tt. John Henry sj\u00e4lv hade alltid ett h\u00f6gt arbetstempo vilket inte alltid gick s\u00e5 bra. En g\u00e5ng n\u00e4r Orven hj\u00e4lpte sin far med att lasta h\u00f6balar p\u00e5 lastbilen gl\u00f6mde de sp\u00e4nna fast repet. N\u00e4r John Henry ryckte till i repet f\u00f6ll Orven\u00a0ner fr\u00e5n lastbilen vilket orsakade honom en allvarlig skada. Orven fick ett par brutna revben vid fallet.<\/p>\n

John tyckte om att resa och att bes\u00f6ka v\u00e4nner och sl\u00e4ktingar. Han \u00e4lskade att underh\u00e5lla g\u00e4sterna. Olava motsatte sig aldrig den st\u00e4ndiga str\u00f6mmen av g\u00e4ster. De hade tv\u00e5 g\u00e4strum som ofta upptagna i veckovis. John l\u00e4ste mycket och var en f\u00f6dd ber\u00e4ttare. Han underh\u00f6ll sina g\u00e4ster med ber\u00e4ttelser om t.ex. sin f\u00f6rsta jul i Amerika, n\u00e4r han blidkade hans hunger genom att dricka mj\u00f6lk och \u00e4ta br\u00f6d med bondens tik och hennes valpar, eller historien om den enorma ormen han d\u00f6dade i Illinois, eller hur han hj\u00e4lpte till att f\u00f6rhindra ett t\u00e5gr\u00e5n n\u00e4r han och Cornelius Nelson reste till Seattle v\u00e4rldsutst\u00e4llningen 1909.<\/p>\n

\"\"<\/a>\"\"<\/a>Onsdagen 27 februari 1924 h\u00e5lls det auktion. Vid 55 \u00e5rs \u00e5lder har John Henry best\u00e4mt sig f\u00f6r att sluta med jordbruk och s\u00e4ljer sina djur och maskiner. Hans son Orven tar \u00f6ver g\u00e5rden. Ist\u00e4llet k\u00f6per John ett stort hus i Kenyon och avstod fr\u00e5n aktivt jordbruk. Men han k\u00f6rde ut till g\u00e5rden n\u00e4stan varje dag f\u00f6r att laga staket, hacka tistlar, reparera och m\u00e5la byggnader. Dessa bes\u00f6k var inte tillf\u00e4llen till gl\u00e4dje bland hans s\u00f6ner och deras familjer. Vid ett tillf\u00e4lle kom han ut till g\u00e5rden, Orven och hans son skulle g\u00e5 och fiska, ”hur kunde han bara g\u00e5 och fiska n\u00e4r det fanns mycket att g\u00f6ra p\u00e5 g\u00e5rden”. Det var inget som John tyckte man skulle l\u00e4gga tid p\u00e5. Typiskt t\u00e4nkt av John Henry som alltid var van att arbeta h\u00e5rt. John var en str\u00e4ng disciplinerad person och trodde i f\u00f6rmaning om att skona ”k\u00e4ppen” f\u00f6r att sk\u00e4mma barnen. Olava varnade sina barn att hon skulle ber\u00e4tta f\u00f6r deras pappa, det ledde ofta till omedelbar lydnad. Ordella mindes inte att n\u00e5gonsin bli slagen men gr\u00e4t desto mer n\u00e4r hennes bror Orven fick stryk. Han var \u00f6msint n\u00e4r barnen var sjuka.<\/p>\n

John hade ofta mycket g\u00e4ster, fromma lutheraner. John var kyrkoledare och kunde tala improviserat p\u00e5 m\u00f6ten och \u00e4ven ibland fick han artiklar publicerade i religi\u00f6sa tidskrifter.\u00a0 Han tyckte om fet mat (han anv\u00e4nde t.o.m. sm\u00f6r p\u00e5 kakorna) innan n\u00e5gon visste om kolesterol. Han var \u00f6verviktig, och hans l\u00e4kare sa att han skulle s\u00e4tta honom p\u00e5 en diet, men John ville njuta av livet och det skulle bara g\u00f6ra ett f\u00e5tal m\u00e5naders skillnad i livsl\u00e4ngd, eftersom han hade redan hade redan haft flera mindre hj\u00e4rtinfarkter.<\/p>\n

John \u00f6nskade att bes\u00f6ka sitt barndomshem en g\u00e5ng till. Han hade redan rest flera g\u00e5nger tidigare, senast 18 juni 1938. Olava k\u00e4nde sig inte tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att f\u00f6lja med och hon gillade inte att resa. 1940 reste han och en v\u00e4n Knut Olsen en sista g\u00e5ng till Norge, De valde att \u00e5ka med Stavangerfjord, det var jungfruresan med fartyget. Som vanligt \u00e5terv\u00e4nde han med presenter till barn och barnbarn. Ett \u00e5r senare hade han en kraftig f\u00f6rkylning. P\u00e5 s\u00f6ndagen den 14 juni 1941 gick han upp f\u00f6r att ta ett bad men \u00e5terv\u00e4nde till s\u00e4ngen d\u00e5 han inte k\u00e4nde sig bra. Eftersom det var s\u00f6ndagsmorgon tog han upp sin bibel men sade till Charlotte, ”Det verkar som jag inte kan hitta dagens text i dag.” Charlotte letade d\u00e5 upp den f\u00f6r honom. N\u00e4r hon v\u00e4nde sig bort, gled hans kropp \u00e5t sidan och han dog omedelbart vid 72 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n

\"\"John Henry och Olava grav till v\u00e4nster i bild, deras son Clarence John Walker familjegrav till h\u00f6ger,\u00a0d\u00e4r stora delar av Clarence familj ligger begravna. Jag riktar ett stort tack till min v\u00e4n Dave Vangsness\u00a0i USA som tagit fotona \u00e5t mig.<\/p>\n

Tack vare min kusin, f\u00f6rfattaren, Lars Walker<\/a><\/strong> (barnbarns barn till John Henry) har jag f\u00e5tt tillg\u00e5ng till ber\u00e4ttelser, bilder, brev, m.m. Utan denna information hade det aldrig blivit n\u00e5gon ber\u00e4ttelse. Det finns ett omfattande dokument ”Above the sioux line<\/a><\/strong>” om livet p\u00e5 g\u00e5rden skrivet av James Walker, ett barnbarn till John Henry Walker.<\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2021-05-05<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jan Henrik Olsen f\u00f6ddes 24 maj 1869 p\u00e5 g\u00e5rden Kvalav\u00e5g, Karm\u00f8y utanf\u00f6r Haugesund. Jan bodde en tid hos sin mormor n\u00e4r han var liten. Torine hans mormor var \u00e4nka sedan 1870 d\u00e5 Jans morfar B\u00e5rd hade g\u00e5tt bort. Torine var d\u00e4rf\u00f6r mycket ensam och gladdes \u00f6ver att ha lille Jan Henrik hos sig. Torine dog […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":16,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1468"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1468"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1468\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9530,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1468\/revisions\/9530"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/16"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1468"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}