{"id":2894,"date":"2015-11-28T09:21:13","date_gmt":"2015-11-28T09:21:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=2894"},"modified":"2021-04-24T12:13:46","modified_gmt":"2021-04-24T12:13:46","slug":"norsk-namngivning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=2894","title":{"rendered":"Norsk namngivning"},"content":{"rendered":"

Namn och namngivning i Norge:<\/strong>
\nI b\u00f6rjan av 1700-talet var det vanligt att anv\u00e4nda efternamn med faderns f\u00f6rnamn plus sen\/datter \u00e4ndelser. Men p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen var det fortfarande m\u00f6jligt att anv\u00e4nda det f\u00f6rsta namnet plus g\u00e5rdsnamn som efternamn ex. Torbj\u00f8rn Br\u00f8ts\u00f8. S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ndrades detta. I storst\u00e4derna b\u00f6rjade man omkring 1800-talet att anv\u00e4nda faderns efternamn. Vissa inv\u00e5nare ofta i det h\u00f6gre samh\u00e4llsskiktet anv\u00e4nde en kombination av -sen och g\u00e5rdsnamn avslutning ex: Peder Haraldsen Buccheli.<\/p>\n

Fr\u00e5n omkring 1860 togs dessa skrivningar upp \u00e4ven p\u00e5 landsbygden. Man b\u00f6rjade anv\u00e4nda sin fars efternamn. Det fanns dock undantag, husmansfolket flyttade runt en hel del och anv\u00e4nde g\u00e5rdsnamnet p\u00e5 den g\u00e5rd d\u00e4r de bodde. Husmansfolket flyttade runt en hel del, d\u00e5 kunde det anv\u00e4ndas b\u00e5de tv\u00e5 och tre efternamn.<\/p>\n

Under perioden 1860 \u2013 1910-talet finner vi b\u00e5da kombinationer av faderns efternamn och sen\/datter avslut. F\u00f6rsta indikationen p\u00e5 r\u00e4tt efternamn f\u00f6r personerna f\u00e5r vi i konfirmations- och senare i vigselboken. H\u00e4r kan det dock f\u00f6rekomma b\u00e5da varianterna beroende p\u00e5 vilken pr\u00e4st som skrev in det. Framf\u00f6rallt skiljer det sig mellan stad och landsbygd. Genom n\u00e4sta generations dop finner vi b\u00e5da varianterna p\u00e5 efternamns\u00e4ndelse, sen\/datter som efternamns\u00e4ndelse, detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt kvinnorna.<\/p>\n

N\u00e4r barn dog anv\u00e4ndes sen\/datter \u00e4ndelsen \u00e4ven efter 1900-talet. Sedan uppstod det en ny f\u00f6r\u00e4ndring. Folk bytte efternamn till det g\u00e5rdsnamn familjen hade sin anknytning till. Detta skedde i stor utstr\u00e4ckning under perioden 1900-1940. Ett Svenskt namninflytande skedde ocks\u00e5 p\u00e5 \u00e4ndelserna f\u00f6r sen\/datter till son\/dotter l\u00e4nge \u00e4n som var vanligt i m\u00e5nga st\u00e4der. En litet till\u00e4gg. Hade fadern tv\u00e5 f\u00f6rnamn ex. Ole Kristian var det inte ovanligt att \u00e4ndelsen lades till det f\u00f6rnamn som anv\u00e4ndes dagligen. D\u00e5 kunde t.ex. sonen heta Hans Olsen likv\u00e4l som Hans Kristiansen. Man ser det ofta i folkr\u00e4kningarna. Vid tv\u00e5 f\u00f6rnamn noterades bara det som anv\u00e4nds dagligen.<\/p>\n

1923 kom personnamnslagen i Norge. Nu skulle alla ha ett permanent efternamn och det var inte till\u00e5tet att byta utan tillst\u00e5nd fr\u00e5n myndigheterna. De som \u00e4r f\u00f6dda efter 1 juli 1923 blev tilldelade sl\u00e4ktnamn fr\u00e5n fadern om f\u00f6r\u00e4ldrarna var gifta, fr\u00e5n far eller mor om f\u00f6r\u00e4ldrarna var ogifta. Vid \u00e4ktenskap skulle bruden ta brudgummens efternamn. Avvikelser fr\u00e5n detta m\u00e5ste ans\u00f6kas om.<\/p>\n

Fram till 1923 har det inte funnits n\u00e5gon lagstiftning om personnamn. D\u00e4rf\u00f6r ser vi att m\u00e4nniskor kan n\u00e4mnas med olika efternamn i olika k\u00e4llor. Ibland kan en fars namn\/patronymikon<\/a><\/strong> och vid andra tillf\u00e4llen med ett gruppnamn och\/eller ocks\u00e5 fungera som ett epitet. Senaste namn baserat p\u00e5 g\u00e5rdsnamnet kan mycket v\u00e4l \u00e4ndras beroende p\u00e5 vilken g\u00e5rd personen bodde p\u00e5.<\/p>\n

Som sl\u00e4ktforskare \u00e4r det praktiskt med anv\u00e4ndningen av patronymikon<\/a><\/strong>. D\u00e5 visste man automatiskt att n\u00e4r en person hette Hansen var han son till Hans eller om n\u00e5gon hette Eriksdatter var hon dotter till Erik.<\/p>\n

L\u00e4s mer h\u00e4r<\/a>:<\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2021-04-22<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Namn och namngivning i Norge: I b\u00f6rjan av 1700-talet var det vanligt att anv\u00e4nda efternamn med faderns f\u00f6rnamn plus sen\/datter \u00e4ndelser. Men p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen var det fortfarande m\u00f6jligt att anv\u00e4nda det f\u00f6rsta namnet plus g\u00e5rdsnamn som efternamn ex. Torbj\u00f8rn Br\u00f8ts\u00f8. S\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ndrades detta. I storst\u00e4derna b\u00f6rjade man omkring 1800-talet att anv\u00e4nda faderns efternamn. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":67,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2894"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2894"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2894\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8684,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2894\/revisions\/8684"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2894"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}