{"id":2994,"date":"2016-06-09T13:40:22","date_gmt":"2016-06-09T13:40:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=2994"},"modified":"2021-11-11T06:39:06","modified_gmt":"2021-11-11T06:39:06","slug":"ss-norge","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=2994","title":{"rendered":"D\/S Norge"},"content":{"rendered":"
\"S\/S
D\/S Norge<\/figcaption><\/figure>\n

De flesta k\u00e4nner till Titanic f\u00f6rlisning i april 1912, d\u00e4remot \u00e4r det inte lika k\u00e4nt att 635 passagerare omkom d\u00e5 D\/S Norge f\u00f6rliste i Atlanten den 28 juni 1904. Ombord fanns 727 passagerare och 68 bes\u00e4ttningsm\u00e4n. Av de omkomna 635 personer var 289 norrm\u00e4n och 150 danskar, endast 160 personer \u00f6verlevde d\u00e4ribland kaptenen Valdemar Johannes Gundel.<\/p>\n

Bakgrunden<\/strong>
\nDen h\u00e4r ber\u00e4ttelsen ska handla om Johanne Marie Nilsdatter och hennes dotter Marie Emilie Andersen. Johanne Marie f\u00f6ddes p\u00e5 juldagen 1842 i Skudeneshavn, senare skulle hon gifta sig med den 23-\u00e5rige sj\u00f6mannen Hans Andreas Andersen 20 mars 1866. De hade redan f\u00e5tt sitt f\u00f6rsta barn \u00e5ret innan i november, Nikoline Gjertine f\u00f6ddes den 19 nov 1865 utom \u00e4ktenskapet som det st\u00e5r i kyrkoboken. P\u00e5 den tiden var det en synd att man fick barn innan man gift sig. Snart ut\u00f6kades syskonskaran. Hans Olai f\u00f6ddes 13 dec 1866, Albert Olaus den 19 dec 1869, Nils Jakob 24 mars 1870 (han dog som 8-\u00e5ring 1878 i scharlakansfeber), Ragnhilde Olene 26 nov 1873, Hagbart Mandius 22 mars 1875 (han blev bara 1 m\u00e5n gammal), Marie Emilie 19 dec 1877, Nils Jakob 21 april 1881 (blev endast en dag) och Jakob Ragnvald 11 okt 1882. Sammanlagt fick Johanne Marie och Hans Andreas 10 barn. De bodde p\u00e5 Vik i Skudenes, Rogaland. Hans Andreas var sj\u00f6man och befann sig s\u00e4kerligen v\u00e4ldigt lite hemma.<\/p>\n

<\/a>Det var nog ett slitsamt arbete att f\u00f6rs\u00f6rja sin familj. Runt 1883-84 flyttade familjen in till Haugesund med kvarvarande 6 barn (Nikoline Gjertine hade redan i maj 1882 emigrerat till USA) och bosatte sig p\u00e5 Ris\u00f8en, ett fattigt omr\u00e5de d\u00e4r tr\u00e5ngboddheten var mycket stor. Fuktiga hus, d\u00e5ligt uppv\u00e4rmda skapade f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r sjukdomar. Hans Andreas blev sjuk i tuberkulos, han gick bort 28 april 1897. Johanne Marie blev \u00e4nka med 2 kvarvarande barn, Marie Emilie och Jakob Ragnvald att f\u00f6rs\u00f6rja. Fyra av hennes barn hade tidigare mellan \u00e5ren 1882-1896 emigrerat till USA. Det var f\u00f6rutom Nikoline Gjertine, Hans Olai och Albert Olaus som reste i mars 1886, Ragnhilde Olene reste 1892 och Hagbart Mandius (mellan 1890-92). Kvar var Johanne ensam med tv\u00e5 barn i Haugesund. Enligt folkr\u00e4kningen 1900 bodde de kvar p\u00e5 Ris\u00f8en. Hon hade nu fem barn i North Dakota, USA med egna familjer. En del av dessa har jag funnit med har inte uppgifter p\u00e5 alla familjemedlemmar. Hur som helst l\u00e4ngtan m\u00e5ste ha varit stor. Johanne och dottern Marie Emilie best\u00e4mmer sig f\u00f6r att emigrera till USA 1904. Johanne arbetar som hush\u00e5llerska och Emilie har en tj\u00e4nst som piga. Det var s\u00e4kert ingen stor inkomst p\u00e5 dessa arbeten, de b\u00f6r ha f\u00e5tt hj\u00e4lp med biljetterna, kanske var de hennes barn i USA som betalade. Det var annars r\u00e4tt vanligt med att resa utan biljett som betalades av n\u00e5gon arbetsgivare i USA. Naturligtvis skulle biljetten betalas tillbaka med arbetsinsats. Nu var Johanne 61 \u00e5r fyllda och var s\u00e4kert inte attraktiv p\u00e5 den amerikanska arbetsmarknaden. Emile Marie var 26 \u00e5r och skulle kunna ha \u00e5kt p\u00e5 en s.k. arbetsresa. Hur det var med detta vet vi inget om.<\/p>\n

Fartygsfakta<\/strong>
\nD\/S Norge blev byggt 1881 av Alex. Stephen & Sons Ltd, Linthouse, Glasgow f\u00f6r det holl\u00e4ndska rederiet Theodore C. Engels & Co i Antwerpen. Skeppets ursprungliga namn var Pieter de Coninck. Skeppet var p\u00e5 3.359 brt och 3.700 dwt. Hon var 105 m l\u00e5ng och 11,6 m bred och hade en \u00e5ngmaskin p\u00e5 1400 h\u00e4stkrafter med en toppfart av 10 knop. Det kunde ta upp till 800 passagerare. 27 feb 1889 blev hon s\u00e5lt till A\/S Dampskibsselskabet Thingvalla i Danmark och fick namnet Norge. Hon sattes in p\u00e5 linjen Stettin via K\u00f6penhamn, Christiania och Christiansand till New York. \u00c5r 1900 blev fartyget \u00f6verf\u00f6rt till D.F.D.S och insatt p\u00e5 linjen Skandinavien-America line och den 21 oktober b\u00f6rjade hon sin f\u00f6rsta resa fr\u00e5n K\u00f6penhamn.<\/p>\n

\"Valdemar
Kapten Gundel<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rberedelserna inf\u00f6r resan<\/strong>
\nL\u00f6rdagen den 25 juni steg de ombord p\u00e5 D\/S Norge i Kristiansand. Hur de kom till Kristiansand vet vi inte men troligen \u00e4r att de tog en mindre b\u00e5t fr\u00e5n Haugesund dagen eller dagarna innan. D\/S Norge hade anl\u00e4nt fr\u00e5n K\u00f6penhamn p\u00e5 fredagskv\u00e4llen den 25:e till <\/a>Kristiansand. D\/S Norge l\u00e4mnade K\u00f6penhamn f\u00f6r sista g\u00e5ngen p\u00e5 eftermiddagen onsdagen 22 juni 1904. P\u00e5 bryggan stod 40-\u00e5rig kapten, Valdemar Johannes Gundel, som hade f\u00f6rt fartyget sedan 1901. Med honom som bes\u00e4ttning han hade 3 styrm\u00e4n, fyra maskinm\u00e4stare, 3 maskinassistenter, 14 eldare, 15 matroser, en l\u00e4kare och 27 personer som stod f\u00f6r bokf\u00f6ring, k\u00f6k och uppassning. F\u00f6rutom bes\u00e4ttningen p\u00e5 68 man var d\u00e4r 405 passagerare fr\u00e5n K\u00f6penhamn. Av dessa 134 barn under 12 \u00e5r. F\u00f6rsta stoppet var Kristiania, Norges huvudstad. Dit kom skeppet f\u00f6rst p\u00e5 morgonen den 24 juni. Under morgonen och eftermiddagstimmarna lastades gods samt 232 passagerare klev ombord, av dessa 70 barn.<\/p>\n

<\/a>
Klicka f\u00f6r st\u00f6rre karta<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rsenat bar det av mot Kristiansand, dit kom skeppet sent p\u00e5 kv\u00e4llen. Eftersom Kristiansand var den sista hamnen f\u00f6re \u00f6verfarten skulle fartyget inspekterades. Men det var f\u00f6r m\u00f6rkt f\u00f6r kontroll n\u00e4r skeppet anl\u00e4nde. D\u00e4rf\u00f6r genomf\u00f6rde kontrollen f\u00f6rst morgonen l\u00f6rdag 25 juni klockan nio. Sj\u00f6r\u00e4ttsbesiktningen genomf\u00f6rdes av byfogden, som det stod i lagen fr\u00e5n 1863 – och inte av sj\u00f6fartsmyndigheterna. Sj\u00f6r\u00e4ttsbesiktningen administrerades av byfogdens fullm\u00e4ktig, Jur. kand. Singdahlsen. Han hade med sig de permanenta Sj\u00f6r\u00e4ttsmedlemmar H P Larsen och C Friis. Tillsammans med tv\u00e5 styrm\u00e4n gick de fyra runt p\u00e5 fartyget, medan fullm\u00e4ktige satt tillsammans med kaptenen i hans hytt och gick igenom papper och protokoll. I protokollet st\u00e5r det bland annat att skeppets inredning och utrustning uppfyller de lagstadgade kraven. Likas\u00e5 hade man funnet att provianten var av god kvalitet och av f\u00f6rsvarlig beskaffenhet samt tillr\u00e4cklig till det antalet i passagerare enligt listan. Det blev fastslaget att det inte fanns n\u00e5got hinder f\u00f6r D\/S Norge att segla vidare mot New York med \u00f6ver 700 passagerare. N\u00e5gra livb\u00e5ts\u00f6vningar h\u00f6lls inte. D\u00e4rmed var det ingen av de nyanst\u00e4llda som fick veta hur de skulle anv\u00e4nda dem om det beh\u00f6vdes. Medan kontrollen p\u00e5gick kom ytterligare 90 passagerare ombord, av dessa 19 barn. Passagerarantalet hade nu uppn\u00e5tt 727, varav 223 barn. Av barnen var 23 yngre \u00e4n ett \u00e5r och resten under 12 \u00e5r.<\/p>\n

Ett barn \u00e4r inte en person<\/strong>
\nH\u00e4r m\u00f6ter vi de f\u00f6rsta f\u00f6rbryllande ber\u00e4kningarna. F\u00f6r medan reglerna s\u00e4ger att fartyget kunde ta s\u00e5 och s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor var det inte alla som r\u00e4knades. I de danska reglerna r\u00e4knas inte barn under ett \u00e5r och barn upp till 12 \u00e5r r\u00e4knades som en halv person. S\u00e5ledes fanns 604 passagerare ombord efter de danska reglerna. Hade de r\u00e4knat efter de norska reglerna hade alla r\u00e4knats upp till 12 \u00e5r som en halv person. D\u00e5 hade det varit 599 1\/2 passagerare om de norska reglerna anv\u00e4nts. S\u00e5dana ber\u00e4kningar var viktiga f\u00f6r godk\u00e4nnande f\u00f6r utresan. Men oavsett hur det r\u00e4knades det var 727 passagerare personer ombord f\u00f6rutom bes\u00e4ttningens 68. Av de 727 passagerarna var det 72 danska, 284 norska, 103 svenska, 259 ryssar och finl\u00e4ndare, 2 tyskar, 2 britter och 5 amerikaner.<\/p>\n

New York n\u00e4sta\u2026<\/strong>
\n\"S\/S<\/a>L\u00f6rdag 25 juni klockan 09:30 seglade D\/S Norge fr\u00e5n Kristiansand. Kursen sattes till nordv\u00e4st, mot Pentlandsundet mellan Orkney och Skottland. V\u00e4dret var t\u00e4mligen bra och allt gick normalt. S\u00f6ndagskv\u00e4ll passerade fartyg nordost om Skottland, Duncansby Head och gick in i Pentlandsundet. N\u00e4sta morgon den 26:e kl. 8.00 var de i n\u00e4rheten av Hebriderna norra spets, Butt of Lewis, rapporterades det hem. Men h\u00e4r hade kapten Gundel tv\u00e5 val. S\u00f6derut mot Rockall, vanligtvis gick Amerika b\u00e5tar norr om klipp\u00f6. Men vid bra v\u00e4der tidigare hade Gundel g\u00e5tt s\u00f6der om. Han valde att g\u00f6ra den h\u00e4r g\u00e5ngen ocks\u00e5 ut p\u00e5 det \u00f6ppna Atlanthavet. Tidigt p\u00e5 morgonen den 28 juni var det dimma och kapten Valdemar Gundel blev v\u00e4ckt enligt de instruktioner bes\u00e4ttningen hade. Han var snabbt p\u00e5 bryggan d\u00e4r han \u00f6vertog kommandot. N\u00e4sta punkt p\u00e5 rutten som de skulle vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 var Rockall som D\/S Norge efter alla ber\u00e4kningar f\u00f6rv\u00e4ntades passera p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 4-5 sj\u00f6mil. I t\u00e4t dimma med nedsatt siktbarhet och med m\u00f6jlighet f\u00f6r att skeppet hade kommit ur kurs \u00e4ndrade Gundel kursen vilket betydde att Rockall blev passerat p\u00e5 ett avst\u00e5nd av ca: 20 sj\u00f6mil.<\/p>\n

\"
Rockall klippan<\/figcaption><\/figure>\n

Dramat b\u00f6rjar Kl. 7.45 (n\u00e5gra uppger kl. 7,30) st\u00f6tte D\/S Norge pl\u00f6tslig mot n\u00e5gonting. Ljudet av metall som skrapar emot n\u00e5gon ok\u00e4nt, gick genom m\u00e4rg och ben p\u00e5 alla ombord p\u00e5 \u00e5ngb\u00e5ten. Kollisionen mot klippan Rockall var s\u00e5 v\u00e5ldsam att fartyget reste sin st\u00e4v \u00f6ver vattnet, det uppstod en l\u00e5ng reva l\u00e4ngs f\u00f6rskeppet. Omr\u00e5det runt Rockall \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis grunt, 30-60 meter. Knappt tre km i \u00f6stlig riktning ligger St.Helens rev, 1,4 meter under vattenytan. Det s\u00e4gs att det skall vara uppkallad\u00a0 efter skeppet ”Helene of Dundee” som f\u00f6rliste d\u00e4r. Maskinen stoppades omedelbart, men strax efter valde kapten att ge full back f\u00f6r att komma loss. Men fartyget hamnade snart i en \u00e4n v\u00e4rre situation. Revan i f\u00f6rskeppet hamnade nu under vattenniv\u00e5n och det forsade in stora m\u00e4ngder vatten. Efter bara n\u00e5gra minuter var det s\u00e5 mycket vatten i f\u00f6rskeppet att Gundel f\u00f6rstod att fartyget skulle sjunka.<\/p>\n

\"Christian<\/a>
Christian M\u00f8lsteds bild av D\/S Norge f\u00f6rlisning<\/figcaption><\/figure>\n

Han gav d\u00e4rf\u00f6r order till sin bes\u00e4ttning att g\u00f6ra livb\u00e5tarna redo och f\u00e5 passagerarna ner i dem. Kvinnor och barn f\u00f6rst. Och det \u00e4r h\u00e4r som historien verkliga dramat b\u00f6rjar. Ombord fanns det bara 8 livb\u00e5tar och en livflotte. Livb\u00e5tarna hade plats f\u00f6r 251 passagerare och flotten tog 30 st. Lyckades man fylla alla b\u00e5tar och flotten med max antal personer fanns det fortfarande 514 passagerare kvar som inte kunde r\u00e4ddas d\u00e5 fartyget sj\u00f6nk. Ombord p\u00e5 D\/S Norge h\u00e4rskade nu totalt kaos. 6 av de 8 livb\u00e5tarna blev satta i sj\u00f6n, mer eller mindre fyllda med passagerare. De tv\u00e5 sista \u00f6verfyllda livb\u00e5tarna krossade d\u00e5 dem tr\u00e4ffade skeppssidan och alla ombord omkom. R\u00e4ddningsflotten kunde trots m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6k inte s\u00e4ttas i vattnet och var d\u00e4rf\u00f6r obruklig. En tredje livb\u00e5t sj\u00f6nk senare. Bara 15-20 minuter efter grundst\u00f6tningen sj\u00f6nk D\/S Norge. Skriken fr\u00e5n de m\u00e5nga m\u00e4nniskor som l\u00e5g i vattnet ebbade snabbt ut och n\u00e4stan 600 personer drunknade i det \u00f6ppna havet eller inuti i det sjunkna vraket.<\/p>\n

\u00d6gonskildring av svensken Carl Ek<\/strong>
\n– P\u00e5 tisdagen den 28 p\u00e5 morgonen kl. 7 n\u00e4r alla l\u00e5g och sov s\u00e5 fick vi h\u00f6ra en hiskelig st\u00f6t i s\u00f6mnen. Jag som med hast vaknade av st\u00f6ten sprang h\u00e4ftigt upp ur b\u00e4dd och tog p\u00e5 hatt och rock. Det f\u00f6rsta jag fick h\u00f6ra var att fartyget st\u00f6tt p\u00e5 ett grund: D\u00e5 t\u00e4nkte jag att det g\u00e5r till botten s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Vid det b\u00e5ten st\u00f6tte p\u00e5 grund gick den fram med s\u00e5dan fart att den gick tillbaka och st\u00f6tte p\u00e5 f\u00f6r andra g\u00e5ngen, det var t\u00e4mligen skarpa st\u00f6tar b\u00e5da tv\u00e5. Jag skyndade upp p\u00e5 d\u00e4ck f\u00f6r att se om det var fara, n\u00e4r jag hann till relingen s\u00e5g jag \u00f6ver fartygssidan hur det sj\u00f6nk med fart. O, vad d\u00e4r var j\u00e4mmer, det var gr\u00e4sligt att h\u00f6ra m\u00e4nniskors skrik, de j\u00e4mrade sig lite var \u00f6ver sina liv. B\u00e5ten sj\u00f6nk s\u00e5 fort s\u00e5 den gick under p\u00e5 15 min. Det var en ganska h\u00f6g fart f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor att nedstiga till havets djup. Jag stod en stund och s\u00e5g mig omkring f\u00f6r att f\u00e5 se n\u00e5gon av mina kamrater men f\u00f6rg\u00e4ves. De arbetade med b\u00e5tar f\u00f6r att fira ned dem och r\u00e4dda sig ur sitt farliga l\u00e4ge men utan m\u00f6jlighet f\u00f6r st\u00f6rsta delen. Nu var det allaredan tv\u00e5 b\u00e5tar som g\u00e5tt till botten av de sm\u00e5. Snart var den stora \u00e5ngaren under vattnet, nu var alla livb\u00e5tarna firade s\u00e5 n\u00e4r som styrbordsb\u00e5ten, den st\u00f6rsta som de nu arbetade med att taga ur skr\u00e5na. Den satt fast som berg, s\u00e5 vi fick hugga och br\u00e4cka loss den. Vattnet i den stora b\u00e5ten kom med s\u00e5dan fart att de m\u00e4nniskor som l\u00e5g underst i fartyget hann inte upp. Trapporna som gick upp till de \u00f6vre d\u00e4cken slogs ned av vatten s\u00e5 n\u00e4r de vaknade som l\u00e5g i understa rummen, s\u00e5 gick vattnet upp \u00f6ver s\u00e4ngarna och de som inte vaknade blev dr\u00e4nkta i sin s\u00f6mn och fick sova till sin d\u00f6d i grav. <\/em><\/p>\n

– Vi lyckades till slut f\u00e5 upp den b\u00e5ten som var kvar, men det var ett f\u00f6rskr\u00e4ckligt arbete och n\u00e4r vi lyckades f\u00e5 den i sj\u00f6n s\u00e5 var den n\u00e4ra att g\u00e5 under f\u00f6r halva b\u00e5ten kom under vattnet d\u00e4rf\u00f6r att b\u00e5tginorna var inte i s\u00e5 gott skick, s\u00e5 att den ena l\u00f6pte fortare \u00e4n den andra. Den som stoppade fick vi hugga av med en yxa och d\u00e5 gick den \u00e4ndan p\u00e5 b\u00e5ten under vattnet och den andra kvarh\u00f6ll de s\u00e5 fast att vi knappt kunde f\u00e5 den loss. N\u00e4r vi \u00e4ntligen fick den s\u00e5 att b\u00e5ten stod p\u00e5 j\u00e4mn k\u00f6l , s\u00e5 kastade de sig huvudstupa ned i b\u00e5ten och vattnet , det fick g\u00e5 som det ville. En del som kom i b\u00e5ten br\u00f6t av sig armar och ben. N\u00e4r vi sedan lyckades med mycken m\u00f6da att f\u00e5 b\u00e5ten ifr\u00e5n fartyget i den starka str\u00f6m som blev ikring, s\u00e5 var det sv\u00e5rt att komma undan med den lilla fullastade b\u00e5ten. Vi lyckades dock med kraftiga \u00e5rtag att avl\u00e4gsna oss s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n att vi var s\u00e4kra f\u00f6r fara fr\u00e5n fartyget. Det b\u00f6rjade bl\u00e5sa med alla krafter n\u00e4r den stora b\u00e5ten gick under, och varade sedan till n\u00e4sta dags morgon d\u00e5 vi l\u00e5g ensamma med v\u00e5r lilla b\u00e5t p\u00e5 Atlanten. Vi l\u00e5g lite ifr\u00e5n f\u00f6r att se n\u00e4r fartyget gick under, det var inte mycket n\u00f6je. F\u00f6r\u00e4ndan p\u00e5 b\u00e5ten var redan under vatten medan akter\u00e4ndan var uvanf\u00f6r. N\u00e4r den kom i vattenlinjen s\u00e5 bl\u00e5ste det i \u00e5ngvisslan en g\u00e5ng sedan exploderade pannorna s\u00e5 att en del m\u00e4nniskor spr\u00e4ngdes i luften. Det var gr\u00e4sligt att se, och hela akter\u00e4ndan stod full av folk. Det var svart av m\u00e4nniskor och ingen hj\u00e4lp syntes d\u00e4r f\u00f6r dem, utan de fick g\u00e5 till botten med b\u00e5ten. <\/em><\/p>\n

– Vi som var i livb\u00e5tarna k\u00e4nde oss lite s\u00e4krare f\u00f6r tillf\u00e4llet, \u00e5tminstone f\u00f6rst. Vi hade ganska stor fara med att kunna r\u00e4dda oss fr\u00e5n allt folk som ville komma i b\u00e5tarna. De var n\u00e4ra att s\u00e4nka oss i v\u00e5ra \u00f6verfyllda b\u00e5tar som var halva med vatten f\u00f6r j\u00e4mnan, s\u00e5 vi fick vara fyra man som l\u00e4nsade hela tiden. N\u00e4r fartyget hade g\u00e5tt under s\u00e5g vi rakt inget annat \u00e4n lik p\u00e5 lik tillsammans med allt det flytande vrakgods som var p\u00e5 d\u00e4ck. Det kunde vara n\u00e5gonting som var s\u00e5 stort att m\u00e5nga personer kunde vara d\u00e4ruppe p\u00e5. Man s\u00e5g ibland f\u00f6rem\u00e5l som man inte kunde se annat \u00e4n m\u00e4nniskohuvud p\u00e5, och r\u00e4tt som det fanns d\u00e4r s\u00e5 var det f\u00f6rsvunnet utav de stora sj\u00f6arna som v\u00e4llde fram. Vi fattade beslut om att ro b\u00e5ten mot b\u00f6ljorna, men det misslyckades f\u00f6r oss d\u00e4rf\u00f6r att det var f\u00f6r stark storm, s\u00e5 att vi drev bak\u00e5t och till all olycka var att vi kom ibland lik och vraket som drev med vinden s\u00e5 vi kunde knappast klara oss d\u00e4rur. Vi trodde s\u00e4kert vi skulle slagits i sm\u00e5bitar av alla h\u00e5rda st\u00f6tar vi fick av allt flytande vrak.<\/em><\/p>\n

– Vi var 70 personer i v\u00e5r b\u00e5t tillsammans med kvinnor och barn. S\u00e5 var d\u00e4r i den andra b\u00e5ten 32 personer och i en tredje 17 st. Den fj\u00e4rde b\u00e5ten kan jag inte beskriva f\u00f6r den kom inte iland samtidigt som oss. Vi hade nu f\u00e5tt kaptenen ombord i v\u00e5r b\u00e5t som ledsagare. Han var n\u00e4stan utan liv n\u00e4r vi fick honom i b\u00e5ten. Han hade varit med fartyget under vattnet tv\u00e5 g\u00e5nger med den skarpa fart som det hade. N\u00e4r vi fick honom i b\u00e5ten trodde han sig ha legat i vattnet en hel timma. Sedan vi icke kunde g\u00e5 fram mot str\u00f6mmen, s\u00e5 l\u00e4t vi b\u00e5ten g\u00e5 hj\u00e4lpl\u00f6st f\u00f6r vinden s\u00e5 att vi skulle kunna klara oss ur vrakgodset. De andra b\u00e5tarna var nu ur sikte f\u00f6r oss till f\u00f6ljd av dess bes\u00e4ttning som inte var s\u00e5 stor. N\u00e4r nu kaptenen hade kryat p\u00e5 sig liten grann gav han order att det skulle g\u00f6ras en unders\u00f6kning om den rigg som fanns i b\u00e5ten. Det lyckades oss att finna ett segel och en mast och en spir s\u00e5 att vi kunde tillverka en liten rigg. Vi fick anv\u00e4nda f\u00f6rt\u00f6jnings\u00e4ndarna och om ett par timmar kunde vi s\u00e4tta segel och gick fram\u00e5t med ganska bra fart. Den dagen och natten var det samma starka bris som vid olyckstillf\u00e4llet. Men den andra dagen i v\u00e5r lilla b\u00e5t stillnade v\u00e4dret lite s\u00e5 att vi kunde resonera med varandra och komma litet i ordning. Vi hittade litet b\u00e5tproviant och k\u00e4x och vatten s\u00e5 att vi hade litet av det t.o.m. den sj\u00e4tte dagen att uppeh\u00e5lla livet med. Vi tog det sista p\u00e5 morgonen d\u00e5. Senare p\u00e5 aftonen lyckades vi att f\u00e5 r\u00e4ddning efter att med stora m\u00f6dor ha genomlidit dessa sex dagar. P\u00e5 tredje dagen hade vi seglare i sikte, men vi lyckades inte f\u00e5 n\u00e5gon hj\u00e4lp. <\/em><\/p>\n

– P\u00e5 femte dagen tr\u00e4ffade vi \u00e5ter igen en stimmb\u00e5t men f\u00f6r andra g\u00e5ngen var det misslyckad r\u00e4ddning, och det gick tills sj\u00e4tte dagen kom. Vi hade ganska vackert v\u00e4der d\u00e5. Kl. 6 p\u00e5 morgonen blev vi upptagna p\u00e5 en tysk stimmb\u00e5t som vi lyckats f\u00e5 i sikte kl. 4 p\u00e5 eftermiddagen. Det blev ett jubel f\u00f6r alla n\u00e4r vi s\u00e5g r\u00e4ddning i n\u00e4rheten. Vi hissade upp en r\u00f6d filt till r\u00e4ddningssignal som vi band i toppen p\u00e5 v\u00e5r lilla mast, s\u00e5 att den skulle synas. Vi hade omkring tre timmars tid till Skottlands\u00f6arna n\u00e4r vi blev upptagna p\u00e5 den stora b\u00e5ten. Vi k\u00e4nde oss nu som vi varit p\u00e5 j\u00e4mn mark. H\u00e4r ombord p\u00e5 b\u00e5ten fick vi \u00e5tnjuta v\u00e4lbeh\u00f6vlig vila. Dagen d\u00e4rp\u00e5 m\u00e5ndagen den 4 juli ankrade b\u00e5ten i xxxxxx p\u00e5 xxxx Skottland. D\u00e4r fick vi komma i v\u00e5r b\u00e5t och segla in sj\u00e4lva till kajen. N\u00e4r klockan var 11 dagen efter den 5 juli blev vi mottagna med uppassning och fick sjukv\u00e5rd och god vila, vilket vi l\u00e4nge l\u00e4ngtat efter. D\u00e4r stannade vi till den 8, d\u00e5 vi reste till Liverpool och var d\u00e4r till den 12 juli. Resan till Amerika fr\u00e5n England gick sedan utan fara.
\n<\/em>
\nCarl Ek
\n<\/em>K\u00e4lla: F\u00f6reningen L\u00e5ng\u00f6rasl\u00e4kten<\/a><\/strong><\/p>\n

Vad h\u00e4nde sen…<\/strong>
\nN\u00e4rmast mirakul\u00f6st r\u00e4ddade sig den 40-\u00e5riga kapten Gundel sitt liv. N\u00e4r fartyget gick ned fastnade han med sin fot f\u00e5ngad i \u201dbrogel\u00e6nderet\u201d men han lyckades komma loss. N\u00e4r han kom upp \u00f6ver vattenytan s\u00e5g han skeppets akter sjunka i havet. Han simmade runt i n\u00e4stan tv\u00e5 timmar tills han fick \u00f6gonen p\u00e5 en av livb\u00e5tarna. \u201dOg en kaptajn er der altid plads til.<\/em>\u201d\"\"<\/p>\n

Det skrevs mycket om D\/S Norges f\u00f6rlisning i tidningarna runt om, framf\u00f6rallt i Danmark, Norge och USA. Sj\u00f6historikern Erik Jensen har forskat om D\/S Norge, l\u00e4s hans ber\u00e4ttelse<\/a><\/strong>.<\/p>\n

Var Johanne Marie Nilsdatter och hennes dotter Marie Emilie Andersen befann sig n\u00e4r skeppet gick p\u00e5 revet den d\u00e4r morgonen 28 juni 1904 har jag ingen kunskap om. F\u00f6rmodligen var de kvar i sin hytt. De flesta kom aldrig upp f\u00f6r trapporna till d\u00e4ck och eventuell r\u00e4ddning i de f\u00e5 livb\u00e5tarna. De drunknade och blev kvar i havet. De fick aldrig mer \u00e5terse sina barn och syskon.<\/p>\n

Vraket av D\/S Norge har \u00e4nnu inte funnits men det \u00e4r d\u00e4rute n\u00e5gonstans vid Rockall klippa, d\u00e4r det m\u00f6te sitt \u00f6de f\u00f6r mer \u00e4n 100 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2016-06-08<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De flesta k\u00e4nner till Titanic f\u00f6rlisning i april 1912, d\u00e4remot \u00e4r det inte lika k\u00e4nt att 635 passagerare omkom d\u00e5 D\/S Norge f\u00f6rliste i Atlanten den 28 juni 1904. Ombord fanns 727 passagerare och 68 bes\u00e4ttningsm\u00e4n. Av de omkomna 635 personer var 289 norrm\u00e4n och 150 danskar, endast 160 personer \u00f6verlevde d\u00e4ribland kaptenen Valdemar Johannes […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2780,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2994"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2994"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2994\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9072,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2994\/revisions\/9072"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/2780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2994"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}