{"id":3089,"date":"2016-12-11T14:16:53","date_gmt":"2016-12-11T14:16:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=3089"},"modified":"2022-06-18T13:40:32","modified_gmt":"2022-06-18T13:40:32","slug":"usa-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=3089","title":{"rendered":"USA Historia"},"content":{"rendered":"

USA Historia<\/strong><\/p>\n

\"old_usa_map\"Amerikas f\u00f6renta stater (USA), en federal republik som best\u00e5r av 50 delstater. S\u00e5 har det inte alltid varit. 1729 \u00e5rs uppdelning av den d\u00e5varande Carolina provinsen och 1732 \u00e5rs koloniseringen av Georgia, bildades de tretton brittiska kolonierna som skulle bli F\u00f6renta staterna. Alla staterna hade lokala myndigheter med \u00f6ppna val f\u00f6r de flesta fria m\u00e4n, med en v\u00e4xande h\u00e4ngivenhet till de gamla engelska r\u00e4ttigheterna och en k\u00e4nsla av sj\u00e4lvstyre som stimulerande st\u00f6d f\u00f6r republikanism. Alla legaliserade den afrikanska slavhandeln. Med h\u00f6gt f\u00f6delsetal, l\u00e5gt d\u00f6dsantal och stadig immigration v\u00e4xte den koloniala befolkningen snabbt. \u00c5r 1770 hade de tretton kolonierna en befolkning p\u00e5 2,6 miljoner
\nSp\u00e4nningar mellan amerikanska kolonialister och britterna under den revolution\u00e4ra perioden under 1760-talet och b\u00f6rjan av 1770-talet ledde till det amerikanska revolutionskriget som utk\u00e4mpades fr\u00e5n 1775 till 1781. Den 14 juni 1775 etablerade den kontinentalkongressen, sammankallad i Philadelphia, en kontinentalarm\u00e9 under ledning av George Washington. Genom f\u00f6rkunnandet att ”alla m\u00e4nniskor \u00e4r skapade lika”<\/em> som f\u00f6rs\u00e5gs med ”vissa of\u00f6rytterliga r\u00e4ttigheter”<\/em>, antog kongressen sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaringen, som utarbetats till stor del av<\/p>\n

\"Thomas
Thomas Jefferson f\u00f6dd 13 april 1743, d\u00f6d 4 juli 1826. USA:s president 1801\u20131809<\/figcaption><\/figure>\n

Thomas Jefferson, den 4 juli 1776. Detta datum firas \u00e5rligen som USA:s sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdag.
\nAttityderna till slaveri var skiftande. En klausul i konstitutionen skyddade den afrikanska slavhandeln endast till 1808. Nordstaterna avskaffade slaveriet mellan 1780 och 1804 vilket l\u00e4mnade slavstaterna i syd som f\u00f6rsvarare av en ”udda institution”. Amerikanernas iver att expandera v\u00e4sterut f\u00f6ranledde en l\u00e5ng rad indiankrig. Louisianak\u00f6pet av fransk proklamerade territorium under president Thomas Jefferson 1803 f\u00f6rdubblade n\u00e4stan landets storlek. 1812 \u00e5rs krig som f\u00f6rklarades mot Storbritannien \u00f6ver olika missf\u00f6rh\u00e5llanden som ledde till ett vapenstillest\u00e5nd, f\u00f6rst\u00e4rkte den amerikanska nationalismen. En rad amerikanska milit\u00e4ra intr\u00e5ng i Florida ledde till att Spanien avtr\u00e4dde den och andra territorier kring mexikanska golfen 1819. T\u00e5rarnas v\u00e4g p\u00e5 1830-talet exemplifierade tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningspolitiken av indianer vilket gjorde att ursprungsbefolkningen f\u00f6rdrevs fr\u00e5n sin mark. USA annekterade Republiken Texas 1845. Oregon f\u00f6rdraget 1846 med England ledde till amerikansk kontroll av dagens nordv\u00e4stra USA. Den amerikanska segern i mexikanska kriget resulterade i att Kalifornien avtr\u00e4ddes 1848 och mycket av dagens sydv\u00e4stra USA. Guldrushen i Kalifornien 1848\u20131849 sporrade den v\u00e4stra migration ytterligare. Nya j\u00e4rnv\u00e4gar gjorde omlokalisering l\u00e4ttare f\u00f6r bos\u00e4ttare och \u00f6kade konflikter med indianer. Under \u00f6ver ett halvt sekel slaktades upp till 40 miljoner amerikanska bisonoxar eller bufflar, f\u00f6r skinn och k\u00f6tt och f\u00f6r att underl\u00e4tta j\u00e4rnv\u00e4gens utspridning. F\u00f6rlusten av<\/p>\n

\"Uppdelningen<\/a>
Uppdelningen mellan nord och sydstaterna i inb\u00f6rdeskriget 1861-1865<\/figcaption><\/figure>\n

buffel, en prim\u00e4r resurs f\u00f6r pr\u00e4rieindianerna, var ett existentiellt nedslag f\u00f6r m\u00e5nga inf\u00f6dda kulturer.
\nSp\u00e4nningar mellan slavstater och fria stater gjorde att dispyter uppstod om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan statliga och federala regeringar, liksom v\u00e5ldsamma konflikter om spridningen av slaveriet i nya delstater. Abraham Lincoln, kandidat i republikanska partiet och slaverimotst\u00e5ndare, valdes till president 1860. Innan han tilltr\u00e4dde f\u00f6rklarade sju slavstater sin utbrytning, som den federala regeringen vidh\u00f6ll vara olaglig, och bildade Amerikas konfedererade stater. Genom angreppet p\u00e5 Fort Sumter 12 april 1861 b\u00f6rjade det amerikanska inb\u00f6rdeskriget och fyra slavstater till ansl\u00f6t sig till Konfederationen som nu tillsammans var 11 stater mot 25 f\u00f6r\u00a0Amerikas f\u00f6renta stater. Lincolns kung\u00f6relse 1863 deklarerade Sydstaternas slavar fria. Efter Nordstaternas seger 1865, garanterade tre \u00e4ndringar av den amerikanska konstitutionen, frihet f\u00f6r n\u00e4stan fyra miljoner afroamerikaner som hade varit slavar, gjorde dem medborgare och gav dem r\u00f6str\u00e4tt. Kriget och dess uppl\u00f6sning ledde till en betydande \u00f6kning av den federala makten. Amerikanska inb\u00f6rdeskriget \u00e4r den d\u00f6dligaste konflikten i amerikansk historia, vilket resulterade i 620 000 soldaters d\u00f6d.
\nEmigrationen till USA, fr\u00e4mst fr\u00e5n Europa hade p\u00e5g\u00e5tt under l\u00e5ng tid och skulle i slutet p\u00e5 1800-talet accelerera f\u00f6r att p\u00e5 1930-talet ebba ut. Fortfarande \u00e4r det en dr\u00f6m f\u00f6r m\u00e5nga immigranter att komma till USA och g\u00f6ra sin lycka. USA v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r uppbyggt av \u00e5tskilliga immigranter h\u00e5rda arbete.<\/p>\n

K\u00e4llor: Wikipedia, historiska dokument m.m.<\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2016-12-11<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

USA Historia Amerikas f\u00f6renta stater (USA), en federal republik som best\u00e5r av 50 delstater. S\u00e5 har det inte alltid varit. 1729 \u00e5rs uppdelning av den d\u00e5varande Carolina provinsen och 1732 \u00e5rs koloniseringen av Georgia, bildades de tretton brittiska kolonierna som skulle bli F\u00f6renta staterna. Alla staterna hade lokala myndigheter med \u00f6ppna val f\u00f6r de flesta […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":73,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3089"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3089"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3089\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9511,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/3089\/revisions\/9511"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3089"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}