{"id":526,"date":"2014-03-31T11:40:03","date_gmt":"2014-03-31T11:40:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=526"},"modified":"2022-06-06T17:04:18","modified_gmt":"2022-06-06T17:04:18","slug":"sjukdomar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=526","title":{"rendered":"Sjukdomar"},"content":{"rendered":"

Sjukdomar<\/strong>
\"\"Personernas d\u00f6dsorsak som l\u00e4karen angett och pr\u00e4sten skrivit in i kyrkoboken har ofta helt andra namn \u00e4n de vi \u00e4r vana med idag. Nedan f\u00f6ljer f\u00f6rklaringar och bilder fr\u00e5n norska kyrkob\u00f6cker av n\u00e5gra sjukdomar. Vissa namn k\u00e4nns igen medan andra har namn som \u201dGigtfeber<\/em>, \u201dLungebetennelse<\/em>\u201d eller \u201dT\u00e6ring<\/em>\u201d \u00e4r av \u00e4ldre uttryck. Numera har vi b\u00e4ttre kunskap och medicin att behandla sjukdomarna med. F\u00f6r var man h\u00e4nvisad till egen hemmagjord medicin i brist p\u00e5 b\u00e5de kunskap och pengar. I dragiga och tr\u00e5nga bost\u00e4der spreds sjukdomarna l\u00e4tt mellan familjemedlemmarna. D\u00e5lig tillg\u00e5ng till f\u00e4rskt vatten eller rena toaletter skapade smitth\u00e4rdar som orsakade tarmsjukdomar. Virus smittade snabbt och slog ut hela familjer. Inte ovanligt att flera personer i en och samma familj dog under kort tid vid epidemier.<\/span><\/p>\n

\"\"\u00c5lderdomssvaghet<\/strong> var en vanlig f\u00f6rekommande d\u00f6dsorsak i kyrkob\u00f6ckerna. N\u00e4r l\u00e4kare inte kunde fastst\u00e4lla annan sjukdom vid h\u00f6g \u00e5lder blev det naturligt att skiva in \u00e5lderdomssvaghet.<\/p>\n

\"\"Anemi<\/strong> eller blodbrist kallades \u00e4ven f\u00f6r blodmangel<\/strong>. I Sverige anv\u00e4ndes vitsot eller kloros f\u00f6r Anemi. Tillst\u00e5ndet beror p\u00e5 att det finns minskad m\u00e4ngd blodf\u00e4rg\u00e4mne \"\"<\/strong>(hemoglobin) i de r\u00f6da blodkropparna, vars uppgift \u00e4r att transportera syre fr\u00e5n lungorna till kroppens organ. Vid anemi f\u00e5r inte kroppen tillr\u00e4ckligt med syre. Symtom \u00e4r blekhet och tr\u00f6tthet, huvudv\u00e4rk, yrsel, hj\u00e4rtklappning och allm\u00e4n olustk\u00e4nsla. Under 1800-talet ans\u00e5gs bleksoten vara vanlig bland jordbruksbefolkningen. Kring sekelskiftet 1900 blev den i st\u00e4llet en typisk stadssjukdom. Den ans\u00e5gs drabba ungdom, i synnerhet flickor.<\/p>\n

Ansiktsros<\/strong> e\"\"ller rosfeber \u00e4r en bakteriell infektion i l\u00e4derhuden. Den syns oftast som en hudinflammation i ansikte<\/strong><\/a> eller p\u00e5 underben. Rosfeber \u00e4r en bakteriesjukdom som vanligen orsakas av streptokocker. \u00c4ven stafylokocker kan ge upphov till sjukdomen. Det \u00e4r ingen ”egen” sjukdom, utan ett sjukdomstillst\u00e5nd som kan ha flera orsaker. I regel finns en hudskada bakom, exempelvis ett sk\u00e4rs\u00e5r, skavs\u00e5r, eller kroniskt bens\u00e5r. V\u00e4tskesvullen v\u00e4vnad (\u00f6dem) g\u00f6r ofta ovanliggande hud extra k\u00e4nslig f\u00f6r sjukdomen. Rosfeber kan sprida sig snabbt och i v\u00e4rsta fall leda till blodf\u00f6rgiftning. Symptomen kan vara h\u00f6g feber och i allvarliga fall sv\u00e5r sjukdomsk\u00e4nsla och matthet eller omt\u00f6cknat medvetande. Idag behandlar vi sjukdomen oftast med penicillin eller annan antibiotika.<\/p>\n

\"\"Astma<\/strong> \u00e4r en luftv\u00e4gssjukdom som g\u00f6r att man ibland f\u00e5r sv\u00e5rt att andas. Orsaken till sjukdomen \u00e4r att man har en inflammation i luftr\u00f6ren. Det \u00e4r vanligast att man f\u00e5r astma i barndomen, men man kan f\u00e5 sjukdomen i alla \u00e5ldrar. F\u00f6r i tiden med dragiga bost\u00e4der och d\u00e5lig hygien var det mer vanligt att folk fick Astma vilket kunde leda till d\u00f6den.<\/p>\n

\"\"Barns\u00e4ng<\/strong> (puerperium<\/em>) \u00e4r ett begrepp som f\u00f6rekommer i d\u00f6db\u00f6ckerna. N\u00e4r en moder avlider i samband vid f\u00f6rlossning, hemma i sin egen s\u00e4ng, fanns det inte den sjukv\u00e5rd vi har idag. Infektionsrisken \u00e4r stor i samband med f\u00f6rlossning. Hygienen hos barnmorskor eller som det ocks\u00e5 kallades f\u00f6rr i tiden \u201dJordemor\u201d var inte alltid den b\u00e4sta. Det kunde uppst\u00e5 havandeskapsf\u00f6rgiftning eller annan infektion som ledde till d\u00f6den. Det h\u00e4nde ocks\u00e5 att modern dog i blodf\u00f6rlust vid sv\u00e5ra f\u00f6rlossningar. Begreppet barns\u00e4ng f\u00e5r ses som ett samlingsnamn f\u00f6r olika d\u00f6dsorsaker vid f\u00f6rlossning. Det f\u00f6rekom inte obduktioner f\u00f6r l\u00e5ngt senare som kunde fastst\u00e4lla exakt d\u00f6dsorsak. F\u00f6rre inf\u00f6randet av barnb\u00f6rdshusen (de f\u00f6rsta kvinnoklinikerna) under senare delen av 1800-talet var barns\u00e4ngsfebern ett allvarligt hot mot kvinnans liv under i synnerhet barns\u00e4ngens f\u00f6rsta tid.<\/p>\n

\"\"Barns\u00e4ngsfeber<\/strong> (Barselfeber) \u00e4r en smittsam och sv\u00e5r febersjukdom som uppst\u00e5r under och efter f\u00f6rlossningen. Det \u00e4r och var en viktig orsak till m\u00f6drad\u00f6dlighet. \u00c5r 1664 iakttogs barns\u00e4ngsfebern p\u00e5 sjukhuset H\u00f4tel Dieu i Paris. D\u00e4refter hems\u00f6kte den sjukhusen runt om i v\u00e4rlden flera g\u00e5nger i st\u00f6rre eller mindre epidemier och \u00e4ven \u00e5tskilliga g\u00e5nger Sveriges barnb\u00f6rdshus. Infektionen var mycket vanlig innan man l\u00e4rde sig k\u00e4nna sjukdomens spridningss\u00e4tt. P\u00e5 flera st\u00e4llen, s\u00e4rskilt i England, lade man m\u00e4rke till att barns\u00e4ngsfeber ofta angrep ett antal barnaf\u00f6derskor, som betj\u00e4nats av samma barnmorska eller samme l\u00e4kare. Ungraren Ignaz Semmelweis (1818-1865) lyckades bevisa att infektionen orsakades av smitta utifr\u00e5n. Vid denna tid var det vanligt att barnmorskor \u00e4ven utf\u00f6rde gynekologiska unders\u00f6kningar p\u00e5 blivande m\u00f6drar utan effektiv handtv\u00e4tt eller anv\u00e4ndandet av handskar mellan unders\u00f6kningarna. Ignaz h\u00e4vdade \u00e5r 1847 att sjukdomen berodde p\u00e5 en f\u00f6rgiftning med likgift och framh\u00f6ll det farliga i att l\u00e4kare eller studerande sysselsatte sig med anatomiska dissektioner eller lik\u00f6ppningar under den tid de hade sin verksamhet p\u00e5 f\u00f6rlossningsklinikerna. Efter att hygienen f\u00f6rb\u00e4ttrats och Ignaz Semmelweis inf\u00f6rde handtv\u00e4tt med klorerat kalkl\u00f6sning blev det en betydande f\u00f6rb\u00e4ttring, \u00e4ven om han upplevde mycket motst\u00e5nd fr\u00e5n kollegor. Genom inf\u00f6randet av noggrann renlighet kom antalet d\u00f6dsfall i barns\u00e4ngsfeber att minska kraftigt. Med inf\u00f6randet av antibiotika, sulfonamider omkring 1935 och med penicillin efter 1945 har f\u00f6rekomsten minskat betydligt.<\/p>\n

Blodst\u00f6rtning<\/strong>,\u00a0\"\"Blodsdyrting p\u00e5 norska och p\u00e5 latin hemoptys (blodupphostning). Blodst\u00f6rtning inneb\u00e4r att den sjuka hostar eller kr\u00e4ks upp stora m\u00e4ngder blod p\u00e5 grund av att t.ex. blodk\u00e4rl brustit i luftr\u00f6ren. F\u00f6r berodde detta vanligtvis p\u00e5 tuberkulos, men \u00e4ven kronisk bronkit vilket \u00e4r en vanligare orsak idag.
\"\"
Blodbr\u00e6kning \u00e4r ett liknade tillst\u00e5nd d\u00e4r uppkastningar av blod kan vara kraftig bl\u00f6dning fr\u00e5n inre organ, mags\u00e5r, cancer i mags\u00e4ck eller \u00e5derbr\u00e5ck i matstrupe.<\/p>\n

\"\"Bronkit<\/strong> en vanlig f\u00f6rekommande sjukdom som ofta efter en tid ledde till d\u00f6den. Kyliga och dragiga bost\u00e4der hj\u00e4lpte s\u00e4kert till att f\u00f6rv\u00e4rra sjukdomen.<\/p>\n

Brystbetennelse<\/strong> (br\u00f6stinflammation), mastit, \u00e4r en inflammation i br\u00f6sten under amningsperioden. Mastit \u00e4r ett tillst\u00e5nd med \u00f6mma, heta och r\u00f6da kn\u00f6lar i br\u00f6stet. Brystbetennelse visar sig oftast vid amning, sjukdomen \u00f6verg\u00e5r vanligtvis av sig sj\u00e4lv utan att l\u00e4mna komplikationer. Dock kan det vara en annan beskrivning framf\u00f6rallt d\u00e5 \u00e4ldre personer, ofta kvinnor, fick sjukdomen ett tecken p\u00e5 lunginflammation orsakad av bakterien mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) \u00e4ven kallad \u201datypisk lunginflammation\u201d. Vanligt symtom \u00e4r d\u00e5 l\u00e5ngvarig torrhosta, huvudv\u00e4rk, halsont och som regel bara l\u00e4tt feber. \"\"
Det var inte enkelt f\u00f6rr att st\u00e4lla r\u00e4tt diagnos. \u201dBrystbetennelse\u201d kunde vara en ben\u00e4mning p\u00e5 r\u00e4tt m\u00e5nga lungsjukdomar, alltifr\u00e5n lunginflammation till turberolos. D\u00e5 det inte fanns varken penicillin eller antibiotika var det inte s\u00e5 mycket l\u00e4karen kunde g\u00f6ra om man ens hade r\u00e5d att kalla p\u00e5 en l\u00e4kare.<\/p>\n

Bukhinnebetennelse<\/strong> (peritonitt) kan orsakas med infektion av bakterier fr\u00e5n tarmen eller en sprucken blindtarm. \"\"Peritonit kan ocks\u00e5 orsakas av inflammation utan bakterier, till exempel om bukhinnan ligger an mot ett inflammerat organ och sprider sig till sj\u00e4lva bukhinnan. Om t.ex. blindtarmen spricker och inflammerar bukhinnan leder detta ofta till d\u00f6den om inte akut operation sker. Symptom vid bukhinneinflammation \u00e4r mycket individuella men buksm\u00e4rtor, kr\u00e4kningar och feber \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande. En h\u00e5rd buk vid palpation \u00e4r ett typiskt kliniskt fynd. Tillst\u00e5ndet kan vara ivshotande om ingen behandling s\u00e4tts in. Behandling sker med antibiotika. D\u00f6dligheten \u00f6kar med \u00e5ldern.<\/p>\n

Chock<\/strong> \u00e4r inte vanligt man ser i kyrkob\u00f6ckerna. Chock orsakar blodcirkulationsvikt, blodtrycket och blodfl\u00f6det sjunker s\u00e5 mycket att kroppen f\u00e5r inte tillr\u00e4ckligt med syre och n\u00e4ring. Tillst\u00e5ndet kan bli livshotande eftersom kroppen inte l\u00e4ngre fungerar som vanligt. N\u00e4r blodtrycket sjunker och urinproduktionen minskar blir man sl\u00f6 och kan uppfattas som f\u00f6rvirrad. Beroende tillst\u00e5ndet kan personen bli medvetsl\u00f6s. Numera vet vi att man skall l\u00e4gga personen p\u00e5 rygg med benen h\u00f6gt vid medvetande. L\u00e4gga p\u00e5 en filt f\u00f6r att v\u00e4rmen och se till att personen f\u00e5r lugn och ro. Tillkalla l\u00e4kare. \"\"<\/strong>Denna h\u00e4ndelse som utspelar sig i juli m\u00e5nad 1874 fick d\u00f6dlig utg\u00e5ng. S\u00e5 h\u00e4r stod det i kyrkoboken ”Hun d\u00f8de af Skade ved at se en Stud stange og kaste hendes S\u00f8ster, som dog ingen Skade fik af Stangningen”<\/em><\/strong> . \u00d6vers\u00e4tter vi det till modern svenska f\u00e5r vi denna h\u00e4ndelse: \u201dHon dog av chock att se sin syster st\u00e5ngas och kastas av en tjur. Systern som st\u00e5ngades \u00f6verlevde men inte hennes syster som avled av chocken.\u201d\u00a0 <\/em>Kan bara f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta in oss i familjens tragiska upplevelse. F\u00f6rst drabbas hennes tre \u00e5r \u00e4ldre syster av en ilsken tjur som st\u00e5ngar och kastar iv\u00e4g henne. D\u00e4refter f\u00e5r hennes lillasyster en chock av h\u00e4ndelsen och avlider endast 15 \u00e5r gammal. Kan bara t\u00e4nka oss vilken f\u00f6rvirrad situation som uppst\u00e5r d\u00e4r ingen f\u00f6rst\u00e5r allvaret med att hennes syster hamnar i chock.<\/p>\n

\"\"Diabetes<\/strong> eller sockersjuka\/socker som det f\u00f6rr kallades har varit k\u00e4nd sedan l\u00e5ngt tillbaka. L\u00e4kekonsten famlade sig fram under \u00e5rhundradena. Det skulle dr\u00f6ja \u00e4nda till mitten av 1800-talet innan man b\u00f6rjade ana att diabetes hade samband med uts\u00f6ndring av ett visst \u00e4mne fr\u00e5n bukspottk\u00f6rteln, pankreas. En effektiv behandling startades f\u00f6rst 1921. D\u00e5 hade forskarna \u00e4ntligen l\u00e4rt sig hur det mystiska insulinet kunde f\u00f6ras \u00f6ver fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska. L\u00e4karna ins\u00e5g att det fanns f\u00f6r mycket socker i b\u00e5de blod och urin hos diabetespatienterna men inte hur man skulle behandla detta. Praktiken visade att varken medikamenter, operationer, \u00e5derl\u00e5tningar, koppningar, laxeringar, kr\u00e4k-, diarr\u00e9- eller dregelkurer hj\u00e4lpte. Det enda som egentligen \u00e5terstod var att manipulera med maten. Och det gjordes, med mer eller mindre framg\u00e5ng. Olika dieter avl\u00f6ste varandra. Till slut utmejslades tv\u00e5 skolor med det enda \"\"gemensamma att intaget av kolhydrater kraftigt skulle minskas. Den ena skolan ersatte kolhydraterna med stora m\u00e4ngder fett. Den andra innebar i stort sett sv\u00e4lt. Den viktigaste svenska f\u00f6retr\u00e4daren f\u00f6r fettkuren under det tidiga 1900-talet var l\u00e4karen Karl Petr\u00e9n i Lund. Han f\u00f6rordade att 85 procent av matintaget skulle best\u00e5 av fett och f\u00f6r detta kr\u00e4vdes flera dagliga sp\u00e4ck- eller sm\u00f6rportioner. Det kr\u00e4vdes stor uppfinningsrikedom f\u00f6r att klara av dagsransonen, som att l\u00e5ta sm\u00e4lta sm\u00f6rklickar i kaffe eller te. Vin, starksprit och opium (tre droppar per dag) rekommenderades f\u00f6r att g\u00f6ra tillvaron mer uth\u00e4rdlig. De m\u00e4nniskor med diabetes som tvingades sv\u00e4lta \u00f6verlevde knappt tre \u00e5r, till skillnad fr\u00e5n tidigare drygt ett \u00e5r. Fettkuren var ungef\u00e4r lika ”framg\u00e5ngsrik”, varken b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. B\u00e5da metoderna var egentligen lika tr\u00f6stl\u00f6sa, men likv\u00e4l det b\u00e4sta som tiden d\u00e5 hade att erbjuda.
\u00c5r 1920 ryktades det om tv\u00e5 unga forskare i Toronto, Kanada som hade lyckats utvinna en blodsockers\u00e4nkande substans ur djurpankreas, att medlet fungerade p\u00e5 m\u00e4nniskor och att botemedlet mot diabetes nu fanns inom r\u00e4ckh\u00e5ll. Det blev Frederick Banting, en kirurg med erfarenhet av krigsskador, och den 21-\u00e5rige medicinstudenten Charles Best som f\u00f6rst lyckades komma diabetesg\u00e5tans l\u00f6sning p\u00e5 sp\u00e5ret. Den sensationella uppt\u00e4ckten bestod i att utvinna insulin, det blodsockers\u00e4nkande hormonet, ur hundpankreas och att i r\u00e4tt dos injicera det p\u00e5 m\u00e4nniska. Det gick \u00e5t m\u00e5nga hundar och kr\u00e4vdes en total personlig uppoffring av de b\u00e5da forskarna. Problemet med att f\u00e5 fram ett verksamt insulin var att pankreas \u00e4ven uts\u00f6ndrar bukspott, som beh\u00f6vs f\u00f6r matsm\u00e4ltningen men har en f\u00f6r\u00f6dande effekt p\u00e5 insulinet. Allts\u00e5 m\u00e5ste k\u00f6rteln skrumpna i djurkroppen innan den kunde tas ut. N\u00e4r Frederick Banting till sist kom p\u00e5 l\u00f6sningen, genom att binda f\u00f6r pankreasutf\u00f6rsg\u00e5ngar f\u00f6r bukspott, var det n\u00e4stan klart f\u00f6r insulinframst\u00e4llningen. Den 11 januari 1922 fick Leonard Thompson, en diabetessjuk 14-\u00e5ring, som sin f\u00f6rsta patient i v\u00e4rlden en insulininjektion. Hans blodsocker var mycket h\u00f6gt, andedr\u00e4kten stank av aceton och han var utm\u00e4rglad av den str\u00e4nga dieten. Han ans\u00e5gs inte ha l\u00e5ngt kvar. Men p\u00e5 tv\u00e5 timmar sj\u00f6nk Leonard Thompsons blodsocker dramatiskt. Frederick Banting antecknade: ”Patienten blev piggare, s\u00e5g ut att m\u00e5 b\u00e4ttre och sa sj\u00e4lv att han k\u00e4nde sig kryare”. Denna uppt\u00e4ckt ledde 1923 till ett omdiskuterat Nobelpris i fysiologi. L\u00e4s mer om diabetes<\/a> <\/strong>och dess historia<\/a><\/strong>.
\"Difteri\"\"\"
Difteri<\/strong>\u00a0(diphteritis) \u00e4r en mycket allvarlig sjukdom som obehandlad kan leda till d\u00f6den (fem till tio % av de insjuknade d\u00f6r). Bakterien uppt\u00e4cktes 1883 och f\u00f6rst p\u00e5 1920-talet kom vaccinet. Det s\u00e4gs att difteri var den f\u00f6rsta sjukdomen som kom under kontroll i industril\u00e4nderna. I Norge n\u00e4mndes difteri f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1822 och sjukdomen intr\u00e4ffade som epidemier ca: varje tjugonde \u00e5r p\u00e5 1800-talet och f\u00f6rsta h\u00e4lften av 20-talet. Difteri var l\u00e4nge omn\u00e4mnd som ”Den Trondhjemske halsesyke<\/strong><\/a>”<\/em> efter ett stort utbrott i Trondheim 1845\u201348.
Sjukdomen upptr\u00e4dde vanligtvis hos barn under 10 \u00e5r och var ofta f\u00f6rknippade med d\u00e5liga sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. \"\"F\u00f6r kallades \u00e4ven sjukdomen f\u00f6r bara \u201dhalsesyke\u201d<\/em>. Vid sv\u00e5r infektion f\u00e5r man dock tjocka bel\u00e4ggningar i svalg och luftr\u00f6r, som kan ge andningssv\u00e5righeter, s.k. \u00e4kta krupp, och man kan t.o.m. kv\u00e4vas till d\u00f6ds. Ett gammalt namn p\u00e5 sjukdomen \u00e4r ocks\u00e5 \u201dstrypsjukan\u201d eller \u201dstrupehoste\u201d<\/em>.<\/p>\n

Dysenteri<\/strong> ”R\u00f6dsot” var f\u00f6rr i tiden en ben\u00e4mning p\u00e5 sjukdomstillst\u00e5nd med blodiga diarr\u00e9er. Namnet kan ha anv\u00e4nts om am\u00f6badysenterin men avs\u00e5g nog oftare den bacill\u00e4ra dysenterin (shigellos). ”Dys” kommer fr\u00e5n grekiskan och betyder d\u00e5lig, illa fungerande, ”enteri<\/em>” av grekiska enteron (tarm), och ”dysenteri<\/em>” kan tolkas som ”ont i tarmen”. B\u00e4gge sjukdomarna kan ha liknande symtombild och fick d\u00e4rf\u00f6r samma namn innan mikrobiologisk analys fanns tillg\u00e4nglig. Senare ben\u00e4mnde man sjukdomarna ”am\u00f6badysenteri” respektive ”bacill\u00e4r dysenteri<\/em>”.<\/p>\n

\"\"Engelska sjukan<\/strong> eller Rakit som sjukdomen \u00e4ven kallas \u00e4r en bristsjukdom som fr\u00e4mst drabbar barn och orsakas av f\u00f6r lite D-vitamin. Det leder till ett mjukt och missformat skelett. Sjukdomen karakt\u00e4riseras av en otillr\u00e4cklig upplagring av kalcium och fosfat i benstommen. Hos barn blir benstommen mjuk och b\u00f6jlig, fontanellen sluter sig mycket l\u00e5ngsamt och barnets huvud blir st\u00f6rre \u00e4n normalt. Barnet blir hjulbent eller kobent, revbenen degenereras och br\u00f6stkorgen sjunker in. T\u00e4nderna kommer sent och utvecklas d\u00e5ligt. B\u00e4ckenet deformeras. Engelska sjukan har varit k\u00e4nd sedan 1600-talet. Ytterligare f\u00f6ljder av brist \u00e4r kramper, energif\u00f6rlust, tandlossning, n\u00e4rsynthet, nervositet, l\u00e4ttretlighet, tr\u00f6tthet, snabb puls. Den vanligaste orsaken till sjukdoms-tillst\u00e5ndet \u00e4r of\u00f6rm\u00e5ga\/allergi f\u00f6r intag av fisk i alla dess former.
Under industrialiseringen i England flyttade m\u00e5nga arbetarfamiljer fr\u00e5n den soliga landsbygden in till st\u00e4derna. Det uppt\u00e4cktes efter en tid att barnen blev hjulbenta. Unders\u00f6kningar visade det sig att brist p\u00e5 solljus leder till f\u00f6r liten egen bildning av D-vitamin, vilket \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r benv\u00e4vnaden vid t ex upptag av kalcium, d\u00e4rav uppstod namnet Engelska sjukan.<\/p>\n

\"\"Epilepsi<\/strong> varierar fr\u00e5n person till person och kan vara praktiskt taget alla typer av sjukdom eller skada i hj\u00e4rnan. Epileptiskt anfall \u00e4r ett uttryck f\u00f6r en \u00f6verg\u00e5ende dysfunktion i hj\u00e4rnan. Detta orsakar en pl\u00f6tslig och okontrollerad st\u00f6rning av hj\u00e4rnans elektriska aktivitet. Alla m\u00e4nniskor kan i princip f\u00e5 ett epileptiskt anfall under s\u00e4rskild stress eller vissa sjukdomar. Personer med epilepsi har en l\u00e4gre kramptr\u00f6skel \u00e4n andra, och d\u00e4rf\u00f6r har en tendens att upprepade attacker. Epilepsi beskrevs f\u00f6rst av ”medicinska vetenskapens fader\u201d Hippokrates omkring 400 f.Kr. som en fysisk st\u00f6rning. Tyv\u00e4rr f\u00f6ll hans kunskaper i gl\u00f6mska och personer med epilepsi har historiskt behandlats med allt fr\u00e5n kastrering till lobotomi. V\u00e4ldigt m\u00e5nga har br\u00e4nts p\u00e5 b\u00e5l som h\u00e4xor p\u00e5 grund av andras r\u00e4dsla f\u00f6r epilepsi diagnos. Det var inte ovanligt att pr\u00e4sten skrev in sinnessjuk tillsammans med epilepsi i kyrkb\u00f6ckerna som d\u00f6dsorsak.<\/p>\n

\"\"Gallfeber<\/strong> som ocks\u00e5 gick under namnen gulsjuka, gula febern, gulsyckta eller svart sot. Idag s\u00e4ger vi gulsot som \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e5 \u00e4mnet bilirubin ansamlas i kroppen och g\u00f6r s\u00e5 att huden och bindhinnan (\u00f6gonvitorna) tillsammans med andra slemhinnor f\u00e5r en gulaktig ton. Urinen kan bli m\u00f6rkt r\u00f6daktig genom att f\u00e4rg\u00e4mnet uts\u00f6ndras via njurarna. Gulsot \u00e4r ett symptom och inte en sjukdom.
I den gamla folktron trodde man att gulsot kunde orsakats av att en gul f\u00e5gel hade flugit \u00f6ver ens ob\u00e4ddade s\u00e4ng p\u00e5 morgonen. Botemedel inom folkmedicinen kunde vara att \u00e4ta n\u00e5gon del av en gul f\u00e5gel, oftast en gulsparv. Det gick ocks\u00e5 bra att \u00e4ta gul mossa, saffran, svavel, sm\u00f6rblommor, \u00e4gg eller n\u00e5got annat gult enligt principen att lika botar lika.
Den vanligaste orsaken till gulsot \u00e4r leverinflammation, ex. hepatit A, B och C som orsakas av virus. Gulsot kan uppst\u00e5 \u00e4ven vid f\u00f6rgiftningar eller cancer i levern. Hepatit A smittar via f\u00f6rorenat vatten och mat medan de tv\u00e5 andra smittar via blod och andra kroppsv\u00e4tskor. Vanligast \u00e4r att patienten blir tr\u00f6tt, f\u00e5r feber, illam\u00e5ende och kr\u00e4kningar men infektionen kan ocks\u00e5 vara symtomfri. Typiskt f\u00f6r hepatit \u00e4r att \u00f6gonvitor och hud blir gula, och urinen kan bli m\u00f6rkt r\u00f6daktig genom att f\u00e4rg\u00e4mnet uts\u00f6ndras via njurarna. Numera finns vaccin mot hepatit A och B.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Gigt<\/strong> (gikt) beror p\u00e5 att det bildas kristaller av urinsyra i lederna som g\u00f6r att man f\u00e5r en inflammation Urinsyran kan \u00f6ka om man g\u00e5r upp i vikt, \u00e4ter mycket proteinrik mat och dricker alkohol. Ofta beror gikt p\u00e5 en kombination av urindrivande l\u00e4kemedel, \u00f6vervikt och alkohol. En giktattack kan ofta utl\u00f6sas n\u00e4r man \u00e4ter mycket och samtidigt dricker stora m\u00e4ngder alkohol. N\u00e4r man blir \u00e4ldre \u00f6kar urinsyrahalten naturligt. Men l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla med mycket urinsyra f\u00e5r gikt. M\u00e4n f\u00e5r gikt oftare \u00e4n kvinnor. Gikt kan uppst\u00e5 av frosseri, stort intag av alkohol eller vid metabolisk gikt. Njursjukdom kan ocks\u00e5 ge gikt. Gikt har kallats den frossande mannens sjukdom, d\u00e5 statsm\u00e4n, kyrkofurstar och andra h\u00f6gt uppsatta tj\u00e4nstem\u00e4n ofta drabbades. Vid gikt har man alltid \u00e5terkommande attacker i en led, lagringar av kristaller i huden, njurfunktionsneds\u00e4ttning och njurstenar. Ofta \u00e4r stort\u00e5n drabbad vid f\u00f6rsta gikttillf\u00e4llet. Detta tillst\u00e5nd kallas portvinst\u00e5 och uppst\u00e5r ofta under natten.<\/p>\n

\"\"Gigtfeber<\/strong>\u00a0(giktfeber) eller reumatisk feber \u00e4r en rektion orsakad av streptokocker vid halsinfektion. Sjukdomen kan f\u00f6r vissa personer ge l\u00e5ngtidsskadorna p\u00e5 hj\u00e4rtat som kan leda till d\u00f6den.<\/p>\n

Halssjukdomar<\/strong>
\"\"\"\"Halssjukdom var vanligt att pr\u00e4sten skrev i kyrkob\u00f6ckerna som d\u00f6dsorsak, ett samlingsnamn f\u00f6r flera olika sjuktillst\u00e5nd. Det kan vara allt fr\u00e5n hosta, till elakartade streptokocker. F\u00f6rr visste man inte s\u00e5 mycket om ens alls vad bakterier och senare virus var f\u00f6r n\u00e5got. Det fanns ingen medicin som botade dessa alvarliga sjukdomar vilket ofta ledde till d\u00f6den. I kyrkob\u00f6ckerna har det skrivit lite olika, det kan st\u00e5 \u201dFormeentlig Strubehoste, halssvull, Halsb\u00f6ld, ondartet halssyge\u201d<\/p>\n

\"\"Hj\u00e4rninflammation<\/strong>
En hj\u00e4rninflammation eller p\u00e5 latin meningitis \u00e4r ofta mindre dramatisk i b\u00f6rjan. Sjukdomen som \"\"<\/a><\/span>vanligtvis orsakas av ett virus kan orsaka symtom som m\u00e5ttlig feber, huvudv\u00e4rk, yrsel och tr\u00f6tthet. I sv\u00e5ra fall kan patienten utveckla personlighets- f\u00f6r\u00e4ndringar, \"\"f\u00f6rvirring och nedsatt medvetandegrad. Ibland kramper och f\u00f6rlamning. Det \u00e4r ofta tecken p\u00e5 samtidig infektion i hj\u00e4rnhinnorna inklusive nacke och rygg stelhet. Hj\u00e4rninflammation f\u00f6rekommer i alla \u00e5ldersgrupper men oftast hos barn och unga vuxna. Det f\u00f6rekommer \u00e4ven stavningen ”Heilebrune” f\u00f6r hj\u00e4rnhinneinflammation d\u00e4r Heile \u00e4r hj\u00e4rna och brune \u00e4r inflammation.<\/span><\/p>\n

\"\"\"\"Hjerneslag<\/strong> (stroke) \u00e4ven kallad ”slaganfall” \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r hj\u00e4rninfarkt och hj\u00e4rnbl\u00f6dning\u00a0(Heilebl\u00f8ding eller hjernebl\u00f8dning kan det st\u00e5 i norska kyrkob\u00f6cker).\u00a0Vid Slaganfall f\u00e5r personen pl\u00f6tslig f\u00f6rlust av kroppsfunktioner p.g.a. st\u00f6rningar i hj\u00e4rnans blodcirkulation. Det \u00e4r den tredje vanligaste d\u00f6dsorsaken av alla sjukdomar, efter en hj\u00e4rtattack och cancer. Varje \u00e5r i Norge drabbats 15 000 personer av stroke, varav 12 000 \u00e4r nya fall.<\/p>\n

\"\"Hjertfeltuberkulose<\/strong> \u00e4r en kombination av hj\u00e4rtfel och tuberkulos. Varf\u00f6r just dessa tv\u00e5 sjukdomar har slagit samman som d\u00f6dsorsak har inte kunnat sp\u00e5ras.<\/p>\n

\"\"\"\"Kallbrand<\/strong> (Koldbrand p\u00e5 norska) kallades f\u00f6rr f\u00f6r benbrand (lat. gangr\u00e4n) eller Betendelse i f\u00f8ttene och \u00e4r v\u00e4vnadsd\u00f6d orsakad av d\u00e5lig blodf\u00f6rs\u00f6rjning. Det kan bero p\u00e5 s\u00e5rskador, stark nedkylning, diabetes eller \u00e5derf\u00f6rkalkning. Kallbrand drabbar fr\u00e4mst de yttre extremiteterna. Man skiljer mellan torr, fuktig och gaskallbrand. Torr kallbrand uppst\u00e5r vid f\u00f6rfrysning, medan fuktig kallbrand kan uppst\u00e5 av illa sk\u00f6tta s\u00e5rskador. Gaskallbrand \u00e4r en bakteriell infektion som producerar gas i v\u00e4vnad med kallbrand. Det \u00e4r en d\u00f6dlig form av kallbrand och orsakas ofta av bakterien Clostridium perfringens. Fullt utvecklad kallbrand kan inte botas. Vid torr kallbrand f\u00e5r de drabbade delarna ramla av sj\u00e4lva, men vid fuktig kallbrand m\u00e5ste det drabbade omr\u00e5det amputeras. Vanliga symptom \u00e4r missf\u00e4rgning, bl\u00e5tt eller svart om huden \u00e4r angripen, r\u00f6d eller orange om det \u00e4r omr\u00e5det under huden som \u00e4r angripet. Illaluktande v\u00e4tska fr\u00e5n s\u00e5ret och\/eller k\u00e4nslan f\u00f6rloras i utsatt omr\u00e5de f\u00f6r att senare \u00f6verg\u00e5 i sm\u00e4rta. F\u00f6r hade man inte r\u00e5d att tillkalla l\u00e4kare f\u00f6r att i tid \u00e5tg\u00e4rda skada eller s\u00e5r som inte ville l\u00e4ka. Fick kallbranden utvecklas utan l\u00e4karinsats kunde detta leda till d\u00f6den.<\/p>\n

\"\"Kikhoste<\/strong> \u00e4r en mycket smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Typisk kikhosta b\u00f6rjar som en vanlig f\u00f6rkylning med hosta och eventuellt l\u00e5g feber. Hostan \u00f6kar efter hand, kommer mer attackvis och blir allt intensivare, speciellt nattetid. Efter n\u00e5gon eller n\u00e5gra veckor kommer de karakteristiska\"\" kikningarna. Hostattackerna karakteriseras av en djup, skr\u00e4llande, krampaktig hosta som t\u00f6mmer lungorna p\u00e5 luft och f\u00f6ljs av andn\u00f6d med l\u00e5ngsamma, anstr\u00e4ngda, v\u00e4sande inandningar. Med tiden klingar hostattackerna av och sjukdomen brukar vara \u00f6ver efter sex till \u00e5tta veckor. Hostan kan dock forts\u00e4tta i flera m\u00e5nader, framf\u00f6r allt hos vuxna. Det \u00e4r fr\u00e4mst barn som drabbas h\u00e5rdast av sjukdomen viket framg\u00e5r av kyrkob\u00f6ckerna.<\/p>\n

\"\"Kolera<\/strong> eller Kolerine vilket \u00e4r ett norskt ord f\u00f6r en l\u00e4ttare varierat av sjukdomen. Kolera \u00e4r en infektionssjukdom f\u00f6rorsakad av bakterien \u201dvibrio cholerae<\/em>\u201d samma bakterie som orsakar TBC. Kolera angriper mag- och tarmsystemet vilket leder till sv\u00e5ra diarr\u00e9er och uttorkning som f\u00f6ljd. P\u00e5 ett dygn kan en patient tappa 10-15 liter kroppsv\u00e4tska. Utan behandling \u00e4r sjukdomen d\u00f6dlig. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt f\u00f6r en smittad person att sprida p\u00e5 sjukdomen utan att sj\u00e4lv bli sjuk.
\"\"Den f\u00f6rsta k\u00e4nda koleraepidemin kom till Europa 1817 och h\u00e4rjade fram till 1823. Epidemin n\u00e5dde aldrig Norge men v\u00e4l andra p\u00e5f\u00f6ljande 4-5 stycken gjorde s\u00e5. Det finns en hel del skrivet om koleraepidemier i Norge bl.a. Bergen 1848-49 och den som kallas kolerasommaren 1859 i Oslo.Klicka p\u00e5 l\u00e4nkarna f\u00f6r mer information. Orsaken till spridningen \u00e4r fr\u00e4mst avsaknad av god hygien och avf\u00f6ringssmittat dricksvatten. Behandling sker f\u00f6rst och fr\u00e4mst med att \u00e5terst\u00e4lla kroppsv\u00e4tska, salt- och sockerhalt.<\/p>\n

\"\"Kramper<\/strong> hade dagens l\u00e4kare aldrig skrivit in som d\u00f6dsorsak. Ofta d\u00f6ljer sig andra sjukdomar bakom skrivningen eller s\u00e5 var det enklaste f\u00f6r pr\u00e4sten att skriva. Bakom \u201dkramper\u201d d\u00f6ljer sig allt fr\u00e5n epilepsi, njursjukdomar, hj\u00e4rtattack, stroke, etc. till feberkramper. D\u00e5tidens l\u00e4kare hade ofta tyv\u00e4rr inte m\u00f6jlighet att st\u00e4lla en mer noggrann diagnos.<\/p>\n

\"\"Kreft i maaen<\/strong> \u00e4r vad vi i dagligt tal s\u00e4ger magcancer. F\u00f6r sa man kr\u00e4fta vilket man fortfarande kan h\u00f6ra \u00e4ldre personer s\u00e4ga. Ett samlingsnamn f\u00f6r m\u00e5nga olika typer av cancersjukdomar. Kr\u00e4fta var en relativt vanlig sjukdom f\u00f6r som ledde till d\u00f6den. D\u00e5 fanns inget effektivt l\u00e4kemedel som kunde r\u00e5da bot. Det g\u00e4llde mest att lindra sm\u00e4rtan.<\/p>\n

\"\"Krupp \/ Strubehoste<\/strong> eller \u201dfalsk krupp\u201d p\u00e5 svenska (krupp kommer fr\u00e5n det engelska ordet croup) beror p\u00e5 en akut virusinfektion som orsakar svullnad i st\u00e4mbandsregionen. Svullnaden \u00f6kar i liggande och avtar i uppr\u00e4tt st\u00e4llning. Krupp \u00e4r s\u00e4rskilt vanlig p\u00e5 h\u00f6sten och vintern och drabbar fr\u00e4mst barn i \u00e5ldrarna 3 m\u00e5n – 3 \u00e5r. Hes, sk\u00e4llande hosta. Biljud och sv\u00e5righeter vid inandning. Symtomen kommer oftast fram n\u00e4r barnet har sovit i n\u00e5gra timmar och f\u00f6rv\u00e4rras av oro. Besv\u00e4ren \u00e4r v\u00e4rst de tv\u00e5 f\u00f6rsta dygnen av en f\u00f6rkylning, framf\u00f6r allt nattetid. Viktigast \u00e4r att lugna barnet. Oro och skrik \u00f6kar svullnaden och barnet f\u00e5r sv\u00e5rare att andas.<\/p>\n

\u00c4kta krupp” var namnet p\u00e5 difteribakteriens fruktade infektion. F\u00f6r orsakade difteri d\u00f6dsfall. Numera vaccineras barn under f\u00f6rsta levnads\u00e5ret. Difteri f\u00f6rekommer d\u00e4rf\u00f6r i princip inte l\u00e4ngre hos barn.<\/p>\n

\"\"Lungebetennelse<\/strong>\/lunginflammation var f\u00f6rr en vanlig sjukdom som ofta ledde till d\u00f6den. Lunginflammation \u00e4r en inflammatorisk sjukdom i lungan som kan uppst\u00e5 till f\u00f6ljd av en m\u00e4ngd olika orsaker, bland annat infektioner fr\u00e5n bakterier, virus, svampar eller parasiter. Tr\u00e5nga \u00f6verbefolkade bost\u00e4der var \"Lungebetennelse_2\"f\u00f6rr en vanlig orsak till att smittan spreds. Typiska symtom f\u00f6r lunginflammation \u00e4r hosta, feber och sv\u00e5righeter att andas, ibland br\u00f6stsm\u00e4rtor. F\u00f6r att kunna st\u00e4lla diagnos r\u00e4cker det i okomplicerade fall oftast med att patientens redog\u00f6r f\u00f6r sin situation. Lunginflammation \u00e4r en vanlig sjukdom som uppst\u00e5r i alla \u00e5ldersgrupper och \u00e4r en av de ledande d\u00f6dsorsakerna hos \u00e4ldre.<\/p>\n

\"\"Lungebrand <\/strong>eller lunggangr\u00e4n (gangraena pulmonum) som det ocks\u00e5 ben\u00e4mns \u00e4r n\u00e4r cell- och v\u00e4vnadsd\u00f6d uppst\u00e5r i lungorna. Lungbrand \u00e4r en elakartad form av lungabcess, kan uppst\u00e5 i ett begr\u00e4nsat omr\u00e5de av en lunginflammation. F\u00f6rruttnelsebakterier skapar en strak illaluktande andedr\u00e4kten. Ordet gangr\u00e4n f\u00f6rklaras som kallbrand, v\u00e4vnadsd\u00f6d orsakad av kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrad blodcirkulation. Antar ett utseende som p\u00e5minner om f\u00f6rbr\u00e4nd v\u00e4vnad, d\u00e4rav det namnet brand.<\/p>\n

\"\"\"\"<\/strong><\/p>\n

Lungsot (TBC)\u00a0<\/strong>sa vi f\u00f6rr numera s\u00e4ger vi Tuberkulos (tbc), var en mycket vanlig och d\u00f6dlig sjukdom. Tuberkulos drabbar framf\u00f6rallt lungorna, men kan \u00e4ven s\u00e4tta sig i andra organ och centrala nervsystemet. De klassiska symtomen p\u00e5 tuberkulos \u00e4r kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattlig svettning, och viktf\u00f6rlust. Medicinsk diagnos av tuberkulos baseras fr\u00e4mst p\u00e5 r\u00f6ntgenbilder av lungorna och tuberkulintest p\u00e5 huden. Under 1920-talet inf\u00f6rdes i Sverige vaccination mot tuberkulos. En annan vanlig ben\u00e4mning f\u00f6r TBC i kyrkob\u00f6ckerna \u00e4r T\u00e6ring\/Toring.\u00a0\"\"<\/strong>Sjukdomen (tbc) kan f\u00f6rekomma i andra kroppsdelar, lymfk\u00f6rtlarna som svullnar p\u00e5 ena sidan av halsen eller n\u00e4ra k\u00e4ken. Tuberkulos i skelettet, t.ex. ryggkotorna, h\u00f6ften och l\u00e5rbenen. Kan \u00e4ven drabba magen och tarmarna vilket ger sv\u00e5ra och l\u00e5ngvariga besv\u00e4r, som ofta liknar andra sjukdomar i magen och tarmarna.<\/p>\n

\"\"Mags\u00e5r<\/strong> \u00e4r en gemensam beteckning p\u00e5 s\u00e5r i tolvfingertarmen och i mags\u00e4cken. Mags\u00e5r \u00e4r mycket vanligt, 15 % av den manliga befolkningen drabbas n\u00e5gon g\u00e5ng av mags\u00e5r. I vissa sv\u00e5ra fall kan mags\u00e5r leda till cancer.<\/p>\n

\"\"Mavebetennelse, mavetilf\u00e6lde<\/strong>\u00a0\u00e4r en \"\"diffus sjukdomsbild som inneb\u00e4ra med dagens kunskap ett flertal mag- tarmsjukdomar. Idag hade vi noterat Crohns som d\u00f6dsorsak, sjukdomen \u00e4r inflammatorisk som drabbar mag-tarmkanalen. Den r\u00e4knas till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjukdomen har f\u00e5tt sitt namn efter dr. Burrill Crohn. Oftast \u00e4r slutet av tunntarmen och delar av hela tjocktarmen drabbade. Vanliga symtomen kan vara buksm\u00e4rta, viktminskning och diarr\u00e9 samt blodig avf\u00f6ring. Sjukdomen \u00e4r kronisk och g\u00e5r i perioder. Sjukdomens orsak \u00e4r ok\u00e4nd men misst\u00e4nks vara dels milj\u00f6faktorer och dels en medf\u00f6dd genetisk k\u00e4nslighet. Idag behandlar patienter med kortison och antibiotika. I vissa sv\u00e5rare fall kan kirurgi komma i fr\u00e5ga. F\u00f6rr i tiden l\u00e4mnades patienterna med sm\u00e4rtor att d\u00f6.<\/p>\n

\"\"Meslinger<\/strong> (m\u00e4ssling) ibland ser man stavningen ”kregden”.\u00a0 M\u00e4sslingen \u00e4r en infektion som orsakas av virus. Det \u00e4r numera en s\u00e4llsynt sjukdom efter\"\"som de\"\" flesta \u00e4r vaccinerade i v\u00e4stv\u00e4rlden men f\u00f6rekommer d\u00e5 och d\u00e5. F\u00f6rr i tiden var det mer vanligt att sjukdomen orsakade hj\u00e4rnhinneinflammation, lunginflammation och som en f\u00f6ljd av detta ledde till d\u00f6den.<\/p>\n

\"\"Morbus Brigths<\/strong> njursjukdom fick sitt namn fr\u00e5n den engelske l\u00e4karen Richard Bright som i London 1827 visade p\u00e5 att det ofta f\u00f6rekom sjukliga f\u00f6r\u00e4ndringar i njurarna som gav upphov till vattersot och \u00e4ggvita i urinen. Efter denna uppt\u00e4ckt har man kallat dessa sjukdomar gemensamt f\u00f6r Brights njursjukdom. Ben\u00e4mningen anv\u00e4nds fortfarande f\u00f6r s.k. kroniska njurinflammationer.<\/p>\n

\"Nervefeber\"<\/p>\n

Nervfeber, forr\u00e5tnelsesfeber<\/strong> som det kallades f\u00f6rr heter idag Tyfus och orsakas av de mest aggressiva Salmonellabakterier. Infektionen \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4nniskor via mat och vatten. \"\"Bakterien ger upphov till inflammationen i tunntarmens v\u00e4gg och sprider sig i kroppen via blodomloppet. Efter n\u00e5gon vecka kan l\u00e5ngvarig diarr\u00e9 f\u00f6rekomma.\u00a0Sjukdomen var tidigare utbredd i Norge och fruktades p\u00e5 grund av h\u00f6g d\u00f6dlighet. Det fanns ett antal epidemiska utbrott i Norge som ett resultat av d\u00e5lig sanitet. Sjukhusen annonserade<\/a><\/strong> i tidningarna om vikten av bra hygien. Tv\u00e4tta sina kl\u00e4der och sig sj\u00e4lv med tv\u00e5l.
I Sverige h\u00e4rjade nervfebern (tyfus) i st\u00f6rre omfattning fram till 1800-talets b\u00f6rjan. S\u00e4rskilt i krigstider upptr\u00e4dde nervfeber och r\u00f6dsot i stor omfattning att d\u00f6dstalen \u00f6vertr\u00e4ffade f\u00f6delsetalen. Vid mitten av 1800-talet hade d\u00f6dligheten i nervfeber minskat i omfattning.
En provinsiall\u00e4kare beskrev sjukdomsf\u00f6rloppet s\u00e5 h\u00e4r:
”Den b\u00f6rjade vanligen med frossa, \u00f6mhet och v\u00e4rk i kroppen, het hud, accelererad puls, \u00f6msom belagd hvit, \u00f6msom r\u00f6d, tunga, orolig s\u00f6mn, r\u00f6dbrun urin, \u00f6msom f\u00f6rstoppning, \u00f6msom slemig diarrh\u00e9. Cerebral- former voro ej heller s\u00e4llsynta. Sjukdomens duration varierade mellan 14 – 28 dagar. Medel\u00e5lders personer af b\u00e5da k\u00f6nen och barn voro m\u00e4st d\u00e4raf angripne. Mortaliteten var ej stor. N\u00e5gra barn och f\u00f6rsupna karlar blefvo d\u00f6dens offer. Behandlingen med kr\u00e4kmedel, laxantia oleosa i b\u00f6rjan, antiphlogistiska mixturer, locala blodutt\u00f6mningar och vesicantia vid behof, samt slutligen Valeriana, Angelica eller Arnica lyckades n\u00e4stan altid, blott man ej f\u00f6r tidigt afbr\u00f6t den antiphlogistiska regimen. Af saltmixturer eller syror fann jag ungef\u00e4rligen samma nytta. Oftast begagnade jag en mixtur af Murias Kalci., hvaraf jag fann lika nytta, som af mixtura Salina, och f\u00f6redrog till bruk f\u00f6r dess lindriga pris.”<\/em><\/p>\n

\"\"Nervesvekkelse<\/strong>, i dag anv\u00e4nds termen Muskelatrofi vilket inneb\u00e4r att musklernas v\u00e4vnad minskar eller f\u00f6rtvinas helt. Det finns tv\u00e5 av muskelatrofi, inaktivitetsatrofi som orsakas av brist p\u00e5 fysisk aktivitet d\u00e5 musklerna inte ofta anv\u00e4nds. Den andra, allvarligare typen av muskelatrofi \u00e4r neurogen atrofi. Den orsakas av sjukdom eller skada som p\u00e5verkar nervens f\u00e4ste till muskeln och kan uppst\u00e5 pl\u00f6tsligt. Beroende p\u00e5 orsak kan muskelatrofi uppst\u00e5 i en muskel, en grupp av muskler eller i hela kroppen, och kan medf\u00f6lja domningar, sm\u00e4rta och svullnad. Den f\u00f6rsta symptomen som visar sig \u00e4r att musklerna blir svaga och slappa. Det blir sv\u00e5rare att ut\u00f6va vardagliga r\u00f6relser som annars \u00e4r relativt enkla. Patienten kan f\u00e5 en krokig h\u00e5llning vid den skadade muskeln.
Beroende p\u00e5 typ av muskelatrofi varierar behandlingen betydligt. I de flesta fall av inaktivitetsatrofi hj\u00e4lper tr\u00e4ning och motion men vid neurogen atrofi beh\u00f6vs en eller flera behandlingsmetoder s\u00e5som mediciner och ibland kirurgiska ingrepp. F\u00f6r fanns varken medicin eller kirurgi att tillg\u00e5 vilket gjorde lidandet v\u00e4rre.<\/p>\n

\"\"Njursjukdomar<\/strong> d\u00f6ljer ofta m\u00e5nga olika sjukdomar som njurarna kan drabbas av. Allt fr\u00e5n njursten till cancer var sv\u00e5rt att st\u00e4lla diagnos f\u00f6rr i tiden. En vanlig urinv\u00e4gsinfektion som kvinnor vanligtvis drabbas mest av kan snabbt \u00f6verg\u00e5 till allvarligare tillst\u00e5nd om inte behandling s\u00e4tt in. F\u00f6rr fanns inte samma sjukv\u00e5rd som idag och de sanit\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llandena var inte s\u00e5 v\u00e4l utvecklade.<\/p>\n

Prostataf\u00f6rstoring<\/strong> (Hypertrofia prostatae) \"\"kan leda till en f\u00f6rtr\u00e4ngning av urinr\u00f6ret vilket kan ge besv\u00e4r med st\u00e4ndiga urinering, sm\u00e4rta och \u00f6kad risk f\u00f6r urinv\u00e4gsinfektioner. Dagens medicinska behandling mot prostataf\u00f6rstoring best\u00e5r av l\u00e4kemedel som inte fanns f\u00f6rr. D\u00e5 kunde infektionerna leda till d\u00f6den. Utan antibiotika blir det fort en allvarlig sjukdom.<\/p>\n

Scharlakansfeber<\/strong> drabbar fr\u00e4mst sm\u00e5 barn och ger utslag, r\u00f6da kinder och r\u00f6d tunga. \"\"Inkubationstiden \u00e4r kort, 2\u20134 dagar som f\u00f6ljs av feber, huvudv\u00e4rk, halsfluss och ibland illam\u00e5ende. Sjukdomen \u00e4r v\u00e4ldigt smittsam. Scharlakansfebern kan upptr\u00e4da i st\u00f6rre epidemier med 5\u201310 \u00e5rs mellanrum. Numera behandlas sjukdomen med penicillin, innan dess var det en fruktad och d\u00f6dlig sjukdom. Komplikationer s\u00e5som reumatisk feber och akut njurinflammation \u00e4r numera s\u00e4llsynta.<\/p>\n

\"\"Sotteseng<\/strong> \u201dDeres barn ble tatt av sotten <\/em>\u201d var vanlig uttryck f\u00f6r 150 \u00e5r sedan. Redan under vikingatiden anv\u00e4ndes det f\u00f6r\u00e5ldrade uttrycket. Man dog p\u00e5 en s\u00e4ng eller en sjuk s\u00e4ng. Norrm\u00e4n i prekristna tider trodde att man m\u00e5ste d\u00f6 i strid f\u00f6r att komma till Valhall. Att d\u00f6 p\u00e5 en s\u00e4ng s\u00e5gs som mindre hederv\u00e4rd \u00e4n att d\u00f6 av sv\u00e4rdet.<\/p>\n

Spanskesyken<\/strong> (spanska sjukan) var en v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande pandemi som h\u00e4rjade fr\u00e5n 1917 till 1920-talet. \"\"Sjukdomen var av en ovanlig kraftig form av influensa som spreds \u00f6ver hela v\u00e4rlden . F\u00f6rsta utbrottet uppstod i 1917. Totalt blev en tredjedel av v\u00e4rldens d\u00e5varande befolkning p\u00e5 1,8 miljarder smittad. Det ber\u00e4knas att 1,2 miljoner norrm\u00e4n blev smittade. Av dessa antas det att ca: 15 000 dog. D\u00f6dligheten var h\u00f6gst bland samer, trolig p\u00e5 grund av avsaknad av immunitet fr\u00e5n tidigare pandemier. Det gjordes flera f\u00f6rs\u00f6k runt i v\u00e4rlden att ta fram vaccin. Ett av dessa skedde p\u00e5 ett milit\u00e4rf\u00e4ngelse vid Deer Island i Boston, USA. De intagna blev lovad ben\u00e5dning om de utf\u00f6rde testet. F\u00f6rs\u00f6kspersonerna fick f\u00f6rst infekterad lungv\u00e4vnad fr\u00e5n d\u00f6da, d\u00e4refter blev de sprayade i \u00f6gon, n\u00e4sa och mun med hj\u00e4lp av aerosol. Blev de inte smittade av detta fick de sv\u00e4lja kroppsv\u00e4tska fr\u00e5n sjuka och d\u00f6ende. B\u00e4st resultat blev det om de satt med \u00f6ppen mun medan en allvarligt sjuk person hostade p\u00e5 dem. 62 personer blev utvalda av de 300 som anm\u00e4lde sig frivilligt till testerna. Inte en enda av dessa blev smittade. Den enda som blev sjuk var avdelningsl\u00e4karen och han dog snabbt. Trolig var de frivilliga redan immuna eftersom epidemin tidigare hade h\u00e4rjat bland f\u00e5ngarna. Mysteriet \u00e4r hur sjukdomen kunde spridas s\u00e5 snabbt runt om i v\u00e4rlden. P\u00e5 samma vecka spred sjukdomen i st\u00e4der som Madrid, Bombay och Philadelphia. Virus kan inte \u00f6verleva mer \u00e4n n\u00e5gra timmar utanf\u00f6r kroppen. Troligen spreds sjukdomen av m\u00e4nniskor som sj\u00e4lv hade symptomen. I oktober 2005 blev det offentliggjort resultat som tyder p\u00e5 att spanska sjukan var en f\u00e5gelinfluensa som smittade direkt mellan m\u00e4nniskor. Forskarna rekonstruerade viruset fr\u00e5n frusna v\u00e4lbevarade lik i Alaska. L\u00e4s mer om Spanska sjukan<\/a>.<\/strong><\/p>\n

Svindsot, <\/strong>blir svinnsot p\u00e5 svenska, \u00e4r ett annat ord f\u00f6r Tuberkulos, \"\"andra ben\u00e4mningar p\u00e5 samma sjukdom \u00e4r bl.a. br\u00f6stsjuka, lungsot och tr\u00e5nsjuka. Det \u00e4r en smittsam infektionssjukdom som upptr\u00e4der som inflammation i olika v\u00e4vnader och organ, s\u00e4rskilt lungorna (lungtuberkulos). Sjukdomen orsakar viktminskning.<\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Tarmslyng<\/strong>\u00a0(Ileus) blir tarmvred p\u00e5 svenska. Tarmslyng kan uppst\u00e5 d\u00e5 det \u00e4r stopp i tarmpassagen. Detta kan bero p\u00e5 att tarmen har vikt eller trasslat in sig. Den vanligaste orsaken till tarmvred \u00e4r att tarmen har kl\u00e4mts. Detta syns oftast hos patienter som opereras i magen d\u00e4r det har bildats sammanv\u00e4xningar som orsakar problem. En annan orsak \u00e4r att en del av tarmen pressas ut genom ett br\u00e5ck till exempel i ljumsken. Det kan ocks\u00e5 stoppa upp om tarmarna blockeras av tr\u00f6gflytande eller fast inneh\u00e5ll. Symtomen \u00e4r buksm\u00e4rtor, kr\u00e4kningar och f\u00f6rstoppning. Sm\u00e4rtan \u00e4r ofta kolikliknande med perioder av sv\u00e5r sm\u00e4rta som varar ett par sekunder. Ibland kan ett mullrande ljud h\u00f6ras fr\u00e5n tarmen. Om patienten inte f\u00e5r behandling kan tarmvred vara ett mycket farligt tillst\u00e5nd. F\u00f6rutom sm\u00e4rtan \u00e4r det ofta att tarmen f\u00f6rlorar sin blodf\u00f6rs\u00f6rjning i ett omr\u00e5de och det kan leda till allvarliga komplikationer.<\/p>\n

\"\"Vatersot<\/strong> eller vattersot \u00e4r \u00e4ldre uttryck f\u00f6r symptom eller besv\u00e4r med ansamling av vatten i kroppen. Idag anv\u00e4nder vi begreppet \u00f6dem och behandlas vanligtvis med l\u00e4kemedlet diuretika. N\u00e4r kaffe blev vanligt anv\u00e4ndes det som ett av medikamenterna men ocks\u00e5 \u00f6rtteer och extrakt av bland annat fr\u00e4ken f\u00f6rekom. Fr\u00e4kenv\u00e4xten anv\u00e4nds som medicin f\u00f6r Inv\u00e4rtes urindrivande och bl\u00f6dningsh\u00e4mmande. Det \u00f6kar bindv\u00e4vens motst\u00e5ndskraft. Utv\u00e4rtes anv\u00e4nds fr\u00e4ken som s\u00e5rl\u00e4kande.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rslag till \u00e4ndringar, fyll i formul\u00e4ret nedan.<\/p>\n\n