{"id":67,"date":"2014-03-22T12:22:28","date_gmt":"2014-03-22T12:22:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=67"},"modified":"2022-06-18T13:16:45","modified_gmt":"2022-06-18T13:16:45","slug":"slaktforska-i-norge","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=67","title":{"rendered":"Sl\u00e4ktforska i Norge"},"content":{"rendered":"\n
\n

\"\"<\/strong>\"\"Sl\u00e4ktforskning i Norge har blivit betydligt enklare med m\u00e5nga bra sidor p\u00e5 n\u00e4tet. Var man skall b\u00f6rja sin sl\u00e4ktforskning \u00e4r till stora delar individuellt. Vet du redan var dina sl\u00e4ktingar i Norge bodde \u00e4r det enklast att b\u00f6rja med folkr\u00e4kningarna och kyrkob\u00f6ckerna. Det finns rikst\u00e4ckande folkr\u00e4kningar p\u00e5 Digitalarkivet f\u00f6r \u00e5ren 1801, 1865, 1875, 1900, 1910 och 1920, samt 1885 f\u00f6r vissa storstadsomr\u00e5den.<\/p>\n

P\u00e5 FamilySearch<\/strong> <\/span><\/a>och Ancestry<\/a> <\/strong><\/span>finns m\u00e5nga av de norska kyrkob\u00f6ckerna. I b\u00f6rjan av 1950-talet mikrofilmade mormonerna alla norska kyrkb\u00f6cker mot att Norge fick en kopia. Vilka \u00e4r nu digitaliserade och s\u00f6kbara i deras databas. Var noga med kontrollera resultatet mot kyrkob\u00f6ckerna d\u00e5 materialet i databasen. Det f\u00f6rekommer en del fel.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara Digitalarkivet<\/strong><\/span><\/a><\/span> som har lagt ut folkr\u00e4kningarna. Registreringssentralen for historiske data i Troms\u00f8, RHD har ocks\u00e5 gjort det. De har en mycket bra s\u00f6kmotor d\u00e4r det g\u00e5r att s\u00f6ka p\u00e5 kommunnummer, vilket \u00e4r en stor f\u00f6rdel eftersom kommunnamnen kan stavas mycket olika i olika k\u00e4llor, medan numret alltid st\u00e4mmer. Kommunlistan hittar du under avanserts\u00f8k. I Digitalarkivets databas \u00e4r en del kyrkob\u00f6cker indexerade och s\u00f6kbara. Oftast \u00e4r det skannade kyrkob\u00f6cker man f\u00e5r v\u00e4lja att s\u00f6ka i. Man klickar antingen p\u00e5 handling och\/eller \u00e5rtal.<\/p>\n

Det b\u00f6rjades f\u00f6ra kyrkobok 1667 med dop, vigslar och begravningar men det var inte alla pr\u00e4ster som f\u00f6ljde direktivet. F\u00f6rst 1734 f\u00f6rde samtliga pr\u00e4ster kyrkobok. 1736 b\u00f6rjade \u00e4ven konfirmationer registreras. I Sverige finns husf\u00f6rh\u00f6rsl\u00e4ngder vilket saknas i Norge. 1812 b\u00f6rjade in- och utflyttning f\u00f6ras in i kyrkob\u00f6ckerna men pr\u00e4sterna var inte s\u00e5 noga med informationen. Runt 1900 slutade man med denna registrering. Till en b\u00f6rjan var det blanka sidor i b\u00f6ckerna vilket gjorde att pr\u00e4sterna hade sina egna system. Ofta f\u00f6rde sockenpr\u00e4sten bok fortl\u00f6pande i kronologisk ordning. Senare n\u00e4r man b\u00f6rjade med f\u00f6rtryckta formul\u00e4r var de olika f\u00f6r varje socken. I b\u00f6rjan av 1800-talet hade de flesta g\u00e5tt \u00f6ver till schemalagda b\u00f6cker. De f\u00f6rtryckta b\u00f6ckerna indelades i dop, konfirmation, vigslar och begravningar. De \u00e4ldsta b\u00f6ckerna hade \u00e4ven vaccinationslistor vilket annars var vanligt att skriva in i konfirmationsboken. Digitalarkivet inneh\u00e5ller \u00e4ven m\u00e5nga olika k\u00e4llor som t.ex. bouppteckningsregister, pant-b\u00f6cker, \u00e4ldre skattemantal och emigrationsprotokoll.<\/p>\n

\"\"H\u00e4r en kyrkobok f\u00f6r f\u00f6dda och d\u00f6pta fr\u00e5n 1777. Vid transkription f\u00f6ljer inte de sm\u00e5 mark\u00f6rerna med. P\u00e5 sidan intill\u00a0 finns sm\u00e5 mark\u00f6rer p\u00e5f\u00f6rda bakom personen som f\u00f6ddes. Ett d, x och ett kors syns i bilden. Korset (r\u00f6d ruta) \u00e4r enklast att f\u00f6rst\u00e5. D\u00e4r har barnet Tore i det h\u00e4r fallet avlidit men han har ocks\u00e5 ett x markerat (gul ruta) framf\u00f6r sig vilket betyder att han blev konfirmerad. N\u00e5gon g\u00e5ng efter att han fyllt 14\u201317 \u00e5r beroende p\u00e5 konfirmationsdatumet har han avlidit. F\u00f6r Johannes och Lisbeth finns det ett g (bl\u00e5 ruta) markerat. Det betyder att de har avlidit f\u00f6re konfirmationen.\u00a0<\/p>\n

Det kan ibland vara sv\u00e5rt att finna f\u00f6delseuppgifterna. Jag har oftast b\u00f6rjat i andra \u00e4ndan dvs. s\u00f6kt i d\u00f6dsboken och p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5tt fram ett f\u00f6delse\u00e5r. Man ska bara t\u00e4nka p\u00e5 att det ofta skrevs in en h\u00f6gre \u00e5lder \u00e4n vad som g\u00e4llde, varf\u00f6r det var s\u00e5 vett jag inte men kanske ans\u00e5g att det s\u00e5g b\u00e4ttre ut f\u00f6r pr\u00e4sten om hans f\u00f6rsamlingsmedlemmar blev gamla. N\u00e4r de inf\u00f6rde mer schemam\u00e4ssiga b\u00f6cker d\u00e5 upph\u00f6rde denna felaktighet. Samma sak g\u00e4ller konfirmationsuppgifterna, h\u00e4r f\u00e5r man inte bara reda p\u00e5 n\u00e4r personer konfirmerades, vanligtvis vid 14 \u00e5rs \u00e5lder, utan \u00e4ven vaccination f\u00f6r smittkoppor, skriv och l\u00e4skunnigheten. G\u00e5r man tillbaka till 1800-talets b\u00f6rjan var det vanligt att personerna var 17-18 \u00e5r gamla, det finns \u00e4ven uppgifter om \u00e4ldre personer omkring 20 \u00e5r n\u00e4r de konfirmerades. Dessa kyrkob\u00f6cker kan \u00e4ven inneh\u00e5lla b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna, f\u00f6delse- och dopdatum och om de var f\u00f6dda utom \u00e4ktenskapet. Ofta skrevs \u00e4ven in f\u00f6delseplats och var de bodde d\u00e5 konfirmationen genomf\u00f6rdes.\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/a>
Klicka f\u00f6r st\u00f6rre bild<\/figcaption><\/figure>\n

1736 kom reformen \u201dinf\u00f6randet av bekr\u00e4ftelse\u201d. Bekr\u00e4ftelse i sig var ingen nyhet. Redan 1687 skrevs lagen som f\u00f6rklarade att unga m\u00e4nniskor inte kunde inta nattvarden om inte pr\u00e4sten hade f\u00f6rvissat sig att de hade f\u00e5tt kyrklig kunskap.\u00a0<\/span>Konfirmationsboken ska inte underskattas, den kan ge mycket v\u00e4rdefull information. F\u00f6rutom sj\u00e4lva konfirmationsdatumet skrevs det in f\u00f6delse- och dopdatum. Det ska finnas uppgifter om f\u00f6r\u00e4ldrarnas namn (\u00e4ven faderns namn om det var ett o\u00e4kta barn), f\u00f6delseplats och bostad. D\u00e4refter f\u00f6ljer betyg fr\u00e5n pr\u00e4sten och till sist vaccination. Antingen en bock f\u00f6r att de blivit smittkoppsvaccinerade och\/eller ett datum och namn p\u00e5 den som utf\u00f6rde vaccinationen. Omd\u00f6met g\u00e4llde kristendomskunskap och allm\u00e4n l\u00e4s- och skrivf\u00f6rst\u00e5else samt ordning och uppf\u00f6rande (k\u00e4nns igen fr\u00e5n skoltiden). Det h\u00e4r med omd\u00f6met kunde variera fr\u00e5n att bara skriva in god, mycket god eller m\u00e5ttligt till mer omfattande po\u00e4ngsystem (se bilden). Fantasin fr\u00e5n pr\u00e4sterna var stor. Fram till slutet av 1800-talet och en bit in p\u00e5 1900-talet skrev uppgiften in sedan upph\u00f6rde kunskapsomd\u00f6mena. Detta skiljer sig v\u00e4sentligt mellan stad och landsbygd.
\"\"<\/a>Bilden visar ett ex d\u00e4r en Anna Lisbeth konfirmerades 26 april 1838. D\u00e4r st\u00e5r vad hennes f\u00f6r\u00e4ldrar heter (Sjur Knutsen och Johanne Marie Eliasdatter) att hon \u00e4r drygt 16 \u00e5r vilket inte st\u00e4mmer i detta fall d\u00e5 hon f\u00f6ddes 1819. Pr\u00e4sten har \u00e4ven skrivit in att hennes kristendomskunskap som var m\u00e5ttlig. De kan tolkas som att hennes l\u00e4s och skrivkunskaper inte var de b\u00e4sta. Denna uppgift upph\u00f6rde senare vid 1800-talets slut. Vi kan ocks\u00e5 se att hon \u00e4r f\u00f6dd p\u00e5 g\u00e5rden Hinderaker i Avaldsn\u00e6s socken p\u00e5 Karm\u00f8y. Det finns en notering att hon har vaccinerats mot smittkoppor den 21 augusti 1820.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Klicka f\u00f6r st\u00f6rre bild<\/figcaption><\/figure>\n

Vigselboken \u00e4r en bra k\u00e4lla d\u00e4r b\u00e5das personers f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r upptagna samt f\u00f6delseort. H\u00e4r ett ex d\u00e4r en Urbanus Jonsen den 17 mars 1853 gifter sig med Anne Lisbeth Omundsdatter. Vi f\u00e5r reda p\u00e5 i vilken socken de \u00e4r f\u00f6dda. Urbanus \u00e4r f\u00f6dd i Kvinnherad i Hordaland fylke och Anne p\u00e5 g\u00e5rden Kvalavaag i Avaldsn\u00e6s socken. Dessutom finns uppgift om brudgummen och brudens far, i detta fall heter de John Nilsen och Ommund Akselsen. Sedan finns uppgifter vem som f\u00f6rlovat, lyssningsdatum samt om de \u00e4r vaccinerade. Ut\u00f6ver detta finns ibland uppgifter om de \u00e4r besl\u00e4ktade med varandra och om n\u00e5gon varit gift tidigare. Ibland \u00e4ven n\u00e4r skifte \u00e4gt rum d\u00e5 ena parten var \u00e4nka\/\u00e4nkling. Dessa uppgifter hj\u00e4lper till att finna b\u00e5da deras f\u00f6r\u00e4ldrar och andra n\u00e4ra sl\u00e4ktingar. Uppgifter om skifte eller vem som tidigare var gift med n\u00e5gon av dem \u00e4r ocks\u00e5 viktiga uppgifter. Sj\u00e4lv tycker jag att konfirmations- och vigselboken \u00e4r de b\u00e4sta kyrkoboksuppgifter man kan arbeta med.<\/p>\n

K\u00e4nner man inte till var i Norge ens sl\u00e4ktingar levt m\u00e5ste man g\u00f6ra en mer landsomfattande s\u00f6kning i folkr\u00e4kningarna. T.ex. hette de Olsen eller Johannessen \u00e4r det inte s\u00e5 enkelt att finna r\u00e4tt person. Fyll d\u00e5 ist\u00e4llet i f\u00f6delseort f\u00f6r att f\u00e5 f\u00e4rre tr\u00e4ffar. N\u00e4r s\u00f6kningar g\u00f6rs i folkr\u00e4kningar f\u00e5r man b\u00e4st resultat om man v\u00e4ljer s\u00f6kalternativet B\u00f8rjar p\u00e5 i namnrutan. V\u00e4ljer man Lik f\u00e5r man inte med alla varianter. Har man valt s\u00f6kalternativet Inneheld kan man t.ex. skriva <\/span>orbj\u00f8rn<\/i> f\u00f6r att s\u00f6ka p\u00e5 b\u00e5de <\/span>Torbj\u00f8rn<\/i> och <\/span>Thorbj\u00f8rn<\/i>. Ett annat tips \u00e4r att anv\u00e4nda *, vill man ha reda p\u00e5 en plats som kan ha stavats olika genom \u00e5ren v\u00e4lj d\u00e5 de f\u00f6rsta tre bokst\u00e4verna och en *.<\/span><\/p>\n

I Norge finns en l\u00e5ng tradition av att ge ut bygdeb\u00f6cker som ofta inneh\u00e5ller sl\u00e4kt- och g\u00e5rdshistoria. B\u00f6ckerna ger vanligtvis en bra \u00f6verblick \u00f6ver alla som bott p\u00e5 en g\u00e5rd, personerna listas i familjeordning, \u00e4ven de som d\u00f6tt som barn finns med. \u00c4ven h\u00e4r m\u00e5ste man vara noga och uppm\u00e4rksam p\u00e5 felaktigheter. Kontrollera alltid uppgifterna mot kyrkob\u00f6ckerna. Har du inte tillg\u00e5ng till b\u00f6ckerna finns det lite olika alternativ. Ett \u00e4r att etablera kontakter med personer som sl\u00e4ktforskar i Norge, de kan ha tillg\u00e5ng till bygdeb\u00f6cker. Denna kontakt har jag med flera duktiga sl\u00e4ktforskare i Norge. Utan dem hade jag inte alltid lyckats komma vidare. Eller prata med det lokala biblioteket p\u00e5 din ort, be dem l\u00e5na b\u00f6ckerna fr\u00e5n Norge. M\u00e5nga bygdeb\u00f6cker \u00e4r digitaliserade p\u00e5 NB.no<\/strong><\/a> och tillg\u00e4ngliga fr\u00e5n en norsk IP-adress. Antingen i Norge eller via en VPN l\u00f6sning.<\/p>\n

\"\"<\/a>
ISBN\/EAN: 9788202389253<\/figcaption><\/figure>\n

Slekt og Data<\/strong><\/a> har i m\u00e5nga \u00e5r arbetat med att l\u00e4gga upp alla norska gravar p\u00e5 Internet. Som medlem i f\u00e5r man tillg\u00e5ng till den norska databasen. Lokala gravv\u00e5rdsinventerare personer inom f\u00f6reningen g\u00e5r bokstavligen fr\u00e5n grav till grav och fotograferar, noterar och d\u00e4refter l\u00e4ggs materialet in i databasen och blir tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla. Denna databas \u00e4r en mycket bra k\u00e4lla som man b\u00f6r anv\u00e4nda.<\/p>\n

Om det visar sig sv\u00e5rt att hitta sl\u00e4ktingar i Norge har Slekt og Data en efterlysningssida p\u00e5 sitt Slektsforum<\/a><\/strong>.\u00a0Det finns tydliga instruktioner f\u00f6r hur man l\u00e4gger in en efterlysning. I forumet finns \u00e4ven en grupp som hj\u00e4lper till att tyda skriften i kyrkob\u00f6cker, n\u00e5got man kan ha nytta av. F\u00f6rutom allt detta ger de ut en av de b\u00e4sta medlemstidningar jag sett. De genomf\u00f6r webinar om olika aktuella \u00e4mnen. \u00a0<\/p>\n

Kan rekommendera en bok f\u00f6r alla som b\u00f6rja sl\u00e4ktforska i Norge, V\u00e5rer\u00f8tter av\u00a0Nils Johan Stoa\u00a0och\u00a0Lars-J\u00f8rgen Sandberg.<\/p>\n

Norsk Slektshistorisk Forening<\/b><\/a>\u00a0har m\u00e5nga intressanta m\u00f6jligheter med bl.a. tips till nyb\u00f6rjare.<\/p>\n

Allan Kvalevaag
2021-04-17<\/p>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sl\u00e4ktforskning i Norge har blivit betydligt enklare med m\u00e5nga bra sidor p\u00e5 n\u00e4tet. Var man skall b\u00f6rja sin sl\u00e4ktforskning \u00e4r till stora delar individuellt. Vet du redan var dina sl\u00e4ktingar i Norge bodde \u00e4r det enklast att b\u00f6rja med folkr\u00e4kningarna och kyrkob\u00f6ckerna. Det finns rikst\u00e4ckande folkr\u00e4kningar p\u00e5 Digitalarkivet f\u00f6r \u00e5ren 1801, 1865, 1875, 1900, 1910 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":12,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9501,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/67\/revisions\/9501"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}