{"id":73,"date":"2014-03-22T12:23:20","date_gmt":"2014-03-22T12:23:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=73"},"modified":"2022-06-18T13:18:00","modified_gmt":"2022-06-18T13:18:00","slug":"slaktforska-i-usa","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=73","title":{"rendered":"Sl\u00e4ktforska i USA"},"content":{"rendered":"<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-9480\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2022\/06\/USA_Flagg.jpg\" alt=\"\" width=\"61\" height=\"32\" \/><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-2082 size-medium\" style=\"border: 0px;\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/USA-300x196.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"196\" srcset=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/USA-300x196.jpg 300w, https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/USA.jpg 382w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Amerika har byggts med emigranter fr\u00e5n bl.a. Europa. M\u00e5nga var de som utvandrade fr\u00e5n Sverige, Danmark och Norge. Numera kan \u00e4ttlingar till emigranter i USA s\u00f6ka i nordiska kyrkob\u00f6cker i Danmark, Norge och Sverige.<\/p>\n<p>Men det kan vara sv\u00e5rt att l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 det skandinaviska spr\u00e5ket\u00a0i kyrkb\u00f6ckerna. <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft wp-image-2084 size-full\" style=\"border: 0px;\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/book_71.jpg\" alt=\"\" width=\"104\" height=\"137\" \/>Hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e4gen kan denna utm\u00e4rkta bok d\u00e5 vara &#8221;<em>Your Swedish Roots: A Step by Step Handbook&#8221;<\/em>. H\u00e4r ger man exempel p\u00e5 de vanligaste f\u00f6rekomna orden som anv\u00e4nts i de svenska kyrkb\u00f6ckerna och f\u00e5r en f\u00f6rklaring p\u00e5 engelska. Sj\u00e4lv har jag flera sl\u00e4ktingar som utvandrat till USA, b\u00e5de fr\u00e5n Norge och Tyskland, vilket g\u00f6r det extra intressant. Jag har tr\u00e4ffat p\u00e5 personer som har \u00e4ndrat efternamn n\u00e4r de kommit till Amerika. Redan p\u00e5 \u00f6verfarten kan namnbytet ha skett. T\u00e4nk p\u00e5 att man kan ha ett namn registrerat vid emigrationen och ett nytt vid immigrationen. Namnet har antingen varit f\u00f6r sv\u00e5rt att uttala i det nya landet eller s\u00e5 har det haft n\u00e5gon koppling till hemlandet som man velat sudda bort. Detta b\u00f6r man ta med i sina s\u00f6kningar i alla de register som finns till buds. Ofta \u00e4ndrades namn p\u00e5 emigranter vid ankomst till USA. De enklaste namn\u00e4ndringarna \u00e4r \u00e4ndelser som \u00e4ndrats fr\u00e5n t.ex. Nielsen till Nelson, Svendsen till Svenson, Kolts\u00f8 blir Koltse osv. Ibland \u00e4ndrades f\u00f6rnamnet till ett mer amerikanskt uttal. Jon blir John, Andreas blir Andrew, Martha blir Mary f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra. Ibland blir det sv\u00e5rare d\u00e5 efternamn \u00e4ndras fr\u00e5n t.ex. Olsen till Walker. D\u00e5 b\u00f6r man k\u00e4nna till vilka de vanligaste namnen var i USA vid den tiden. N\u00e4r emigranterna kom till USA och andra inte kunde uttala deras namn blev de ofta kallad f\u00f6r n\u00e5got enklare och vanligare. Man b\u00f6r allts\u00e5 ha lite fantasi och prova sig fram.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/wiki.rootsweb.com\/\/wiki\/index.php?title=Red_Book:_American_State,_County,_and_Town_Sources&amp;_ga=2.22948091.1928146437.1617129299-1270836842.1569731266\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"https:\/\/www.ancestry.com\/wiki\/index.php?title=Red_Book:_American_State,_County,_and_Town_Sources#Red_Book_Online alignright wp-image-2085 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2014\/03\/The_Red_book.jpg\" alt=\"The Red book\" width=\"176\" height=\"230\" \/><\/a><\/p>\n<p>F\u00f6r er som s\u00f6ker efter sl\u00e4ktingar i USA \u00e4r deras <a href=\"https:\/\/www.census-online.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>Census<\/strong><\/a> (folkr\u00e4kningar) en bra metod. Det finns tillg\u00e4ngliga folkr\u00e4kningar fr\u00e5n 1790-1950 med 10 \u00e5rs mellanrum att ta till. Flera av dem \u00e4r direkt s\u00f6kbara. H\u00e4r \u00e4r <strong><a href=\"https:\/\/no-regime.com\/ru-sv\/wiki\/United_States_Census\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">hela listan<\/a><\/strong> \u00f6ver deras folkr\u00e4kningar.<br \/>\nDet finns stor tillg\u00e5ng till register och databaser i USA, b\u00e5de privata och offentliga. Ancestry.com har flera databaser d\u00e4r man kan komma \u00e5t bra information, allt fr\u00e5n census, vigslar, passagerarlistor till inskrivningshandlingar f\u00f6r arm\u00e9n. Tyv\u00e4rr kostar det en del att ha ett abonnemang p\u00e5 Ancestry med fulla s\u00f6km\u00f6jligheter. Det underl\u00e4ttar om du k\u00e4nner till orten dit de emigrerade eller senare flyttade till. Du kan ist\u00e4llet g\u00e5 med en sl\u00e4ktforskarf\u00f6rening som har tillg\u00e5ng till ett abonnemang. Ett annat s\u00e4tt \u00e4r att gratis l\u00e4gga upp sitt sl\u00e4kttr\u00e4d p\u00e5 Ancestry och hoppas man f\u00e5r tr\u00e4ffar (hints) fr\u00e5n dem i sin mailkorg. Jag har gjort s\u00e5 och det har resulterat i flera nya bekantskaper i USA med deras tr\u00e4d publicerade p\u00e5 <strong><a href=\"https:\/\/home.ancestry.com\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">ancestry.com<\/a><\/strong>. D\u00e5 kan man bli inbjuden till deras tr\u00e4d och p\u00e5 det viset dela information. Sj\u00e4lv har jag vid flertalet tillf\u00e4llen kopplat ihop mitt forskningsresultat med deras och f\u00e5tt svar p\u00e5 fr\u00e5gor och ol\u00f6sta g\u00e5tor. Kommit \u00f6ver foto, artiklar, d\u00f6dsrunor m.m.<\/p>\n<p>Anv\u00e4nda g\u00e4rna <strong><a href=\"https:\/\/familysearch.org\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Family Search<\/a><\/strong> som har lagt upp US Census f\u00f6r 1900, 1910, 1920, 1930 och 1940. Du finner l\u00e4nkarna under <a href=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=1145\"><strong>USA l\u00e4nkar<\/strong><\/a>. D\u00e4r f\u00e5r du uppgifter om bostad, \u00e5lder och yrke. I 1900 \u00e5rs folkr\u00e4kning finns b\u00e5de \u00e5rtal och m\u00e5nad f\u00f6r f\u00f6dsel. D\u00e4r finns ofta ocks\u00e5 vilket \u00e5r de emigrerade och n\u00e4r de ev. blev medborgare i USA. Tyv\u00e4rr saknas 1890 \u00e5rs folkr\u00e4kningar d\u00e5 dessa f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand.<\/p>\n<p><a href=\"\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/Registration_Card.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-9054 size-full\" src=\"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/Registration_Card_mini.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"199\" \/><\/a><\/p>\n<p>N\u00e4r du anv\u00e4nder folkr\u00e4kningarna b\u00f6r du vara f\u00f6rsiktig med uppgifterna. Det \u00e4r egentligen bara folkr\u00e4kningen fr\u00e5n \u00e5r 1900 som inneh\u00e5ller den b\u00e4sta informationen. H\u00e4r finns \u00e5rtal och f\u00f6delsem\u00e5nad, emigrations\u00e5ret och lite till. De andra folkr\u00e4kningarna fram till \u00e5r 1940 \u00e4r en indikation p\u00e5 f\u00f6delse\u00e5rtal. Namn kan ha olika stavning beroende p\u00e5 hur v\u00e4l personen h\u00f6rde och skrev ner uppgifterna.<br \/>\nEn annan ofta bortgl\u00f6md bra information \u00e4r de milit\u00e4ra registerna. Det finns p\u00e5 Ancestry registerkort f\u00f6r b\u00e5de f\u00f6rsta- och andra v\u00e4rldskriget inkallelser. Dessa \u00e4r fulla med bra uppgifter. Allt fr\u00e5n fullst\u00e4ndigt namn inklusive eventuellt mellannamn , adressuppgifter, f\u00f6delseuppgifter om plats och datum. Anh\u00f6rig kan ofta vara n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4lder eller en hustru.\u00a0 Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r mer information.<\/p>\n<p>USA \u00e4r indelat i delstater, county och Township. Det finns \u00f6ver 3000 county i USA vilket n\u00e4rmast kan liknas med v\u00e5ra svenska l\u00e4n. Det g\u00f6r s\u00f6kningen lite sv\u00e5rare. De emigranter som anl\u00e4nde till New York mellan 1830-1892 kom till <a href=\"https:\/\/www.castlegarden.org\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong><span style=\"color: #000000;\">Castle Garden<\/span><\/strong><\/a>\u00a0efter att det st\u00e4ngts \u00f6ppnades <strong><a href=\"https:\/\/www.libertyellisfoundation.org\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ellis Island<\/a>\u00a0<\/strong>1894 dit\u00a0immigranterna d\u00e5 anl\u00e4nde. T\u00e4nk p\u00e5 att man inte beh\u00f6vde g\u00e5 av vid Ellis Island utan man kunde g\u00e5 iland var som i USA. M\u00e5nga emigranter fr\u00e5n Norge gjorde sk. arbetsresor, ofta till Kanada. D\u00e4r de senare tog sig vidare till USA.<\/p>\n<p>Det uppr\u00e4ttades passagerarlistor f\u00f6r varje ankommande fartyg. Dessa passagerarlistor \u00e4r s\u00f6kbara dels via Castle Gardens och Ellis Island hemsidor. Men \u00e4ven via <a href=\"https:\/\/familysearch.org\/learn\/wiki\/en\/Main_Page\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>FamilySearch<\/strong><\/a> d\u00e4r de \u00e4r indexerade. S\u00f6ktips: skriv ordet &#8221;<em>passenger<\/em>&#8221; s\u00e5 listas alla passagerarlistor.<\/p>\n<p>Beh\u00f6ver man mer information och kartor \u00f6ver State, County och County Seat ta del av den <a href=\"https:\/\/wiki.rootsweb.com\/\/wiki\/index.php?title=Red_Book:_American_State,_County,_and_Town_Sources&amp;_ga=2.22948091.1928146437.1617129299-1270836842.1569731266\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>The Red Book<\/strong><\/a>. Helt gratis att s\u00f6ka i. H\u00e4r finns mycket material om de olika platserna.<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller gravar finns det bara en plats att g\u00e5 till <a href=\"https:\/\/www.findagrave.com\/index.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><strong>FindAGrave<\/strong><\/a>. Helt oslagbar, h\u00e4r finns inte bara gravar i USA utan \u00e4ven registrerade gravar i Norden.<\/p>\n<p>Allan Kvalevaag<br \/>\n2022-04-15<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Amerika har byggts med emigranter fr\u00e5n bl.a. Europa. M\u00e5nga var de som utvandrade fr\u00e5n Sverige, Danmark och Norge. Numera kan \u00e4ttlingar till emigranter i USA s\u00f6ka i nordiska kyrkob\u00f6cker i Danmark, Norge och Sverige. Men det kan vara sv\u00e5rt att l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 det skandinaviska spr\u00e5ket\u00a0i kyrkb\u00f6ckerna. Hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e4gen kan denna utm\u00e4rkta bok d\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":12,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=73"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9503,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/73\/revisions\/9503"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=73"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}