{"id":8714,"date":"2021-04-24T13:12:45","date_gmt":"2021-04-24T13:12:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=8714"},"modified":"2021-05-22T12:13:54","modified_gmt":"2021-05-22T12:13:54","slug":"storjohann-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=8714","title":{"rendered":"Storjohann"},"content":{"rendered":"
\t\t\t

 <\/p>\n

Familjen Storjohann<\/strong>
\nEn gren ur familjen Storjohann utvandrade fr\u00e5n Schleswig-Holstein, Tyskland till USA p\u00e5 1920-talet. Mina anf\u00e4der till de som utvandrade var Jochim (1767-1844) och Anna Margaretha Storjohannes (1779-1845) fr\u00e5n Kaltenkirchen, Schleswig-Holstein i Tyskland. Det var min mormors farfars morfar f\u00f6r\u00e4ldrar. Deras barnbarn Jochim Johannes Christian Storjohann (1864-1937) gift med Christina Steenbock (1870-1937) fick \"\"<\/a>11 barn, varav en flicka dog redan som liten. Av de kvarvarande 10 br\u00f6derna \"\"<\/a>kommer hela sju stycken att emigrera till Amerika. Fadern till de 10 barnen, Jochim var en mycket skicklig snickare och han byggde flera kvarnar runt om Kaltenkirchen i Schleswig-Holstein. Hans familj fick lida mycket d\u00e5 barnen var sm\u00e5. Jochim\u00b4s s\u00f6ner fick tidigt b\u00f6rja arbeta med uppf\u00f6dning av getter och kaniner. De fick arbeta p\u00e5 sl\u00e4ktingars g\u00e5rdar d\u00e5 de beh\u00f6vde billig arbetskraft. De var inte ovanligt att barn redan som 11 \u00e5ringar fick ge sig ut p\u00e5 h\u00e5rt arbete inom jordbruket. Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget led familjen stort, sv\u00e5righeter att f\u00e5 tag i mat gjorde att man t.o.m. \u00e5t frusna r\u00f6dbetor, allt f\u00f6r att stilla hungern, vilket ledde till magproblem och diarr\u00e9er.<\/p>\n

Tre av br\u00f6derna deltog i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget d\u00e4r tyv\u00e4rr tv\u00e5 av dem miste livet, Bruno (1894-1918) och Hans (1895-1918). Exakt var de ligger begravna k\u00e4nner man inte till trots efterforskningar. Robert den tredje brodern som deltog i kriget s\u00e5rades och fick s\u00e5 allvarliga skador att han m\u00e5ste amputera ena benet och ers\u00e4tta det med en protes. Robert stannade kvar i Tyskland och skaffade sig familj och fick fyra barn. Robert b\u00f6rjade arbeta vid posten i Kaltenkirchen. De \u00f6vriga Paul, Kurt, George, Lambertius, Wilhelm, Albert och Bernard kom att emigrera till Amerika.\u00a0Det r\u00e5dde stor arbetsl\u00f6shet i Tyskland under 20-talet med en gigantisk inflation. D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r man att en resa till Amerika lockade.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Kurt Storjohann
\n<\/strong>\"\"\"\"<\/a>F\u00f6rst ut var Kurt, 24 \u00e5r och George 21 \u00e5r gamla att l\u00e4mna Tyskland. De reste fr\u00e5n Hamburg 4:e september 1924 och anl\u00e4nde med fartyget Cleveland till New York 10 dagar senare. D\u00e4r fortsatte de sin resa mot Wilton-Junction, Iowa. Kurt skulle f\u00e5 arbete p\u00e5 sin farbror Carl Broeser g\u00e5rd i Wilton Muscatine County, Iowa. Senare l\u00e4mnade han jordbrukslivet och b\u00f6rjade p\u00e5 fabrik. Han tog arbete vid International Harvester, en v\u00e4lk\u00e4nd traktorfabrik, vid Rock Island, Illinois Farmall. Han arbetade d\u00e4r i 36 \u00e5r fr\u00e5n 1927 – 1963 d\u00e5 han pensionerades. Kurt gifte sig tv\u00e5 g\u00e5nger f\u00f6rst med Christine Frahm och efter hennes d\u00f6d 1966 gifte han om sig med Hattie Augusta Miller. De fick aldrig n\u00e5gra barn.<\/p>\n

I filmen nedan intervjuar Max Armstrong personer vid Rock Island FARMALL anl\u00e4ggning som h\u00e5ller p\u00e5 att rivas. Bl.a. intervjuas Spike O’Dell (radiopersonlighet) och f\u00f6re detta anst\u00e4llda samt k\u00f6pare av FARMALL traktorer. De hade en parad av restaurerade gamla traktorer som k\u00f6rde genom det l\u00f6pande bandet och st\u00e4llde upp sig p\u00e5 ett 50 hektar stort omr\u00e5de f\u00f6r en sista g\u00e5ng.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\nhttps:\/\/youtu.be\/-r0Yd8uMbpU<\/a><\/video><\/div><\/div>
\t\t\t

George Joachim Storjohann
\n<\/strong>\"\"George emigrerade tillsammans med sin bror Kurt till Amerika. George fortsatte sin resa mot Wilton-Junction, Iowa efter att han anl\u00e4nt till New York. Han \u00e5kte f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 sin v\u00e4n Rudolph Ahrens i Bennett, Cedar County, Iowa. B\u00e5de han och sin bror Kurt registrerade sig som b\u00f6nder. De hade var och en med sig 25 dollar, inte speciellt mycket pengar. Efter att ha arbetat som bonde valde han bort lantbrukslivet mot arbete vid Bettendorf Company, Iowa d\u00e4r han tillverkade boggier till j\u00e4rnv\u00e4gsvagnar. Han var anst\u00e4lld som k\u00e4rnmakare vid gjuteriet. Bettendorf Company hade stora framg\u00e5ngar mellan \u00e5ren 1903 \u2013 33. En av deras f\u00f6rsta uppfinningar var en plog med m\u00f6jlighet att sitta kvar och lyfta plogbladet ur marken vilket underl\u00e4ttade f\u00f6r b\u00f6nderna. F\u00f6retaget tillverkade \u00e4ven boggier till j\u00e4rnv\u00e4gsvagnar. Boggier tillverkades i Bettendorf Company d\u00e4r George var k\u00e4rnmakare i gjuteriet.\u00a0 \"\"Kurt och George \u00e5kte \u00f6ver till Amerika med S\/S Cleveland 1924. Cleveland seglade fr\u00e5n Hamburg till New York den 27 mar 1909 p\u00e5 sin jungfruf\u00e4rd. N\u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut l\u00e5g hon kvar i Hamburg under hela konflikten och \u00f6verl\u00e4mnas till de allierade som krigsskadest\u00e5nd. Hon gavs till den amerikanska regeringen och omvandlas till trupptransportfartyget USS Mobile 1919. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 s\u00e5ldes hon till London-baserade Byron Rederi-Company och namnet Kung Alexander med avsikt att anv\u00e4nda fartyget f\u00f6r Medelhavet – New York kryssningar. \u00c5r 1923 s\u00e5ldes hon till USA Line men flagades om till panamansk flagg och d\u00f6ptes om till Cleveland. Hon trafikerade Hamburg – New York. \u00c5r 1926 k\u00f6pte Hamburg Amerika fartyget som anv\u00e4nde henne f\u00f6r transatlantisk tj\u00e4nst. Hon togs ur drift 1931 och skrotades i Hamburg 1933.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Deras specialitet var att gjuta hela boggier i ett stycke. Dessa blev mycket popul\u00e4ra inom j\u00e4rnv\u00e4gsindustrin. Det var h\u00e4r som George arbetade som k\u00e4rnmakare vid gjuteriet. Han formade de inre h\u00e5lrummen i gjutgodset d\u00e4r det anv\u00e4nds s\u00e5 kallade k\u00e4rnor.\u00a0Tack vare de helgjutna boogieramar slapp man skruva ihop dem av flera olika delar. Deras uppfinning gjorde dem rika och kunde p\u00e5 s\u00e5 vis k\u00f6pa upp andra f\u00f6retag. \"\"Ett s\u00e5dant f\u00f6retag var Micro som framg\u00e5ngsrikt utvecklat och marknadsf\u00f6rt en maskin som skivade br\u00f6d. Maskinen s\u00e5ldes till bagerier runt om i v\u00e4rlden. Tidigare maskiner f\u00f6r sk\u00e4rning br\u00f6d hade utvecklats av ett f\u00e5tal bagerier i Davenport men Micro fick ensamr\u00e4tten p\u00e5 tekniken \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Ja man kan faktiskt s\u00e4ga att skivat br\u00f6d uppfanns i Quad Cities.\u00a0Bettendorf Company drabbades h\u00e5rt av depressionen och fabriken st\u00e4ngdes 1932, grundaren Joseph Bettendorf dog \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Under andra v\u00e4rldskriget tillverkade f\u00f6retaget stridsvagnar \u00e5t den amerikanska arm\u00e9n.\u00a0Senare s\u00e5ldes f\u00f6retaget till JI M\u00e5l Company. William Bettendorf, Josefs son s\u00e5lde det sista av Bettendorf aff\u00e4rsintressen 1953.<\/p>\n

George gifte sig 1941 med Ella Christine Br\u00f6eser, tillsammans fick de en son, Henry. George avled 1969 i en \u00e5lder av 65 \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Albert Storjohann<\/strong>
\n\"\"N\u00e4sta bror att l\u00e4mna hemlandet Tyskland var Albert, endast 17 \u00e5r gammal. Han anl\u00e4nder 21 september 1925 med fartyget Cleveland som sina tidigare br\u00f6der gjort. Han b\u00f6rjade i jordbruket som han l\u00e4mnade f\u00f6r byggnadsindustrin. 10 \u00e5r efter deras immigration. \u00c5r 1935 gifte han sig med Helen Ehlers.<\/p>\n

De fick fyra barn tillsammans, Janice Christina, Robert Albert, Kathleen Joane och Daniel Lee. Albert blev 81 \u00e5r gammal och avled 1989.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Wilhelm Storjohan<\/strong>
\n\"\"Tv\u00e5 \u00e5r efter Albert var det dags f\u00f6r Wilhelm 21 \u00e5r gammal och brodern Lambertius 23 \u00e5r gammal att resa. De tog b\u00e5ten Albert Ballin 9 september 1927 och anl\u00e4nde 19 september till New York. Han gifte sig 1934 med Erene Terese Margrethe Woehlk och fick 3 barn tillsammans, Jerald, William Dean och Ronald Lee.<\/p>\n

Han arbetade inom byggbranschen som byggm\u00e4stare. Wilhelm gick bort alldeles f\u00f6r tidigt och dog 39 \u00e5r gammal 1945.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Lambertius Storjohann<\/strong>
\n\"\"Lambertius var 23 \u00e5r gammal n\u00e4r han reste tillsammans med sin bror Wilhelm till USA. Han arbetade inomjordbruket och var mj\u00f6lnare. Han gifte sig 1931, 4 \u00e5r efter immigrationen med Dora Frieda Siem. Tillsammans fick de 7 barn, Mary Ann, Lambert Richard, Christina Marie, Ellen Joan (dog som liten), Nicolaus Albert, Gene Verine och Kenneth Dean. Lambertius blev 67 \u00e5r och avled 1971.<\/p>\n

 <\/p>\n


\nBernard Storjohann
\n<\/strong>\"\"\"\"Bernard 18 \u00e5r gammal avreste med S\/S Westphalia den 15 feb 1928 fr\u00e5n Hamburg och anl\u00e4nde till New York 1 mars. Han arbetade med tr\u00e4dg\u00e5rdsodling p\u00e5 en plantskola i Moline, Rock Island County i delstaten Illinois. Bernad avreste med S. S. Westphalia den 15 feb fr\u00e5n Hamburg, anl\u00e4nde till New York 1 mars. Han gifte sig 1931 med Margaet Weekly, tillsammans fick de sonen Bernhard. Han gifte om sig med Mabel Ohm 1954. Bernard avled 1986 i en \u00e5lder av 76 \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Paul Storjohann<\/strong>
\n\"\"\"\"Sist ut av de sju br\u00f6derna att emigrera var Paul som avreste fr\u00e5n Hamburg 8:e augusti 1930 med fartyget Albert Ballin f\u00f6r att anl\u00e4nda till New York den 16 augusti. Paul tog hela sin familj med sig, sin fru Hilda och fyra barn, Bruno 7 \u00e5r, Hildegard 5 \u00e5r, Helmuth 2 \u00e5r och nyf\u00f6dda Maria. Kvar i Tyskland fanns nu hans f\u00f6r\u00e4ldrar och en bror, Robert. Paul som var slaktare till yrket fick arbete i korvindustrin d\u00e4r han arbetade vid Kohrs Meat Packing House och\u00a0<\/span>Winterlin\u00b4s Meat Market i Davenport Iowa.\u00a0\u00c4garen och grundaren till f\u00f6retaget hade ocks\u00e5 tyskt p\u00e5br\u00e5, Henry Kohrs (1830-1917) kom fr\u00e5n Wewelsfleth n\u00e4ra floden Elbe i Schleswig-Holstein. Henry anl\u00e4nde till New York i juni 1853, 22 \u00e5r gammal med bara 5 dollar p\u00e5 fickan.
\nPaul b\u00f6rjade arbeta i en livsmedelsaff\u00e4r, sparade ihop s\u00e5 han kunde \u00e5ka till sin syster i Daveport Iowa. D\u00e4r han senare startade f\u00f6retaget Kohrs Packing Company 1872. Idag en av mellanv\u00e4sterns st\u00f6rsta k\u00f6ttf\u00f6rpackningsindustrier. L\u00e4s mer om f\u00f6retaget, ta del av deras 75-\u00e5rs skrift fr\u00e5n 1947<\/a>\u00a0Paul avled 23 mars 1966 i en \u00e5lder av 66 \u00e5r, en alldeles f\u00f6r tidig \u00e5lder. Hans fru Hilda blev 88 \u00e5r och gick bort 1990. Hon efterl\u00e4mnade sig 4 barn och 14 barnbarn.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t
\"Davenport<\/a>
Davenport som det s\u00e5g ut 1888<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanfattning
\n<\/strong>\"Kohrs_Packing_Company-_2\"<\/a>Det gick bra f\u00f6r alla sju br\u00f6derna i USA, de fick till en b\u00f6rjan arbete inom jordbruket men flera av dem skulle l\u00e4mna f\u00f6r andra yrken. Wilhelm och Albert hamnade i byggnadsbranschen, Bernard sysslade med tr\u00e4dg\u00e5rdsodling.<\/p>\n

Idag finns det ca: 120 \u00e4ttlingar i USA till de sju br\u00f6derna.<\/p>\n

 <\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2021-04-24<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Familjen Storjohann En gren ur familjen Storjohann utvandrade fr\u00e5n Schleswig-Holstein, Tyskland till USA p\u00e5 1920-talet. Mina anf\u00e4der till de som utvandrade var Jochim (1767-1844) och Anna Margaretha Storjohannes (1779-1845) fr\u00e5n Kaltenkirchen, Schleswig-Holstein i Tyskland. Det var min mormors farfars morfar f\u00f6r\u00e4ldrar. Deras barnbarn Jochim Johannes Christian Storjohann (1864-1937) gift med Christina Steenbock (1870-1937) fick […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8714"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=8714"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8714\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":8727,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8714\/revisions\/8727"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=8714"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}