{"id":9262,"date":"2022-03-25T10:16:44","date_gmt":"2022-03-25T10:16:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kvalevaag.se\/?page_id=9262"},"modified":"2022-06-18T16:28:09","modified_gmt":"2022-06-18T16:28:09","slug":"runorna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/?page_id=9262","title":{"rendered":"Runor"},"content":{"rendered":"
\t\t\t

Allm\u00e4nt<\/strong>\"\"
\nVar ifr\u00e5n runorna h\u00e4rstammar \u00e4r inte klarlagt. De \u00e4ldsta runorna man k\u00e4nner till \u00e4r fr\u00e5n 100- till 200-talet. Man har funnit runorna p\u00e5 en spjutspets som \u00e4r fr\u00e5n 200-talet e.Kr. Norden som var ett mycket stort omr\u00e5de utvecklade olika dialekter beroende p\u00e5 var man befann sig. Runorna ser inte likadana ut fr\u00e5n 400-, 600- eller fr\u00e5n slutet av 1000-talet. Det har skett en f\u00f6r\u00e4ndringsprocess hela tiden, nya runor har tillkommit och andra har f\u00f6r\u00e4ndrats. Sverige \u00e4r det land i v\u00e4rlden som har flest runstenar. Vid R\u00f6ks kyrka norr om \u00d6desh\u00f6g i \u00d6sterg\u00f6tland finns en m\u00e4rklig runsten som restes under 800-talet av en man som kallade sig Varin f\u00f6r att hedra sin d\u00f6de sons minne. Fortfarande forskas det om stenen med sina komplicerade ber\u00e4ttelser. Stenen \u00e4r tv\u00e5 och en halv meter h\u00f6g ovan jord och drygt en meter under marken. Stenen \u00e4r full med runor och l\u00f6nnrunor. P\u00e5 framsidan finns omkring 280- och p\u00e5 baksidan ca: 450 runor. Den som har ristat har p\u00e5 ett snillrikt vis gjort s\u00e5 att alla runorna kan l\u00e4sas av den som st\u00e5r p\u00e5 marken.<\/p>\n

Runl\u00e4ra<\/strong>
\nRunorna som kallas f\u00f6r futhark efter de f\u00f6rsta sex runorna i ”alfabetet” \u00e4r uppdelat i tre \u00e4tter, 1 – 6 kallas f\u00f6r Freys \u00e4tt, runa 7 – 11 kallas f\u00f6r Hagals \u00e4tt och 12 – 16 kallas f\u00f6r Tyrs \u00e4tt. Det kan vara sv\u00e5rt att l\u00e4sa en runsten om man inte k\u00e4nner till med vilken typ av runor stenen \u00e4r hugen, vilken teknik som anv\u00e4nts och hur orden ska ljudas fram. Jag ska inte g\u00e5 in p\u00e5 runl\u00e4ra det \u00e4r inte mitt omr\u00e5de utan l\u00e4mnar det till dem som kan. Bes\u00f6k g\u00e4rna Riksantikvarie\u00e4mbetet med Runverket<\/a><\/strong>\u00a0som har en mycket bra sida.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

\"\"<\/a>F\u00f6rdjupa dina kunskaper hur runor anv\u00e4nts, hur dess runsystem \u00e4r uppbygg och hur de l\u00e5ter. G\u00f6r en inblick i Ingvars resa ”Ingvar den vittfarnes<\/a>”<\/em><\/strong> \u00f6sterut omkring \u00e5r 1040. Denna resa har resulterat i m\u00e4ngder av runstenar. Man k\u00e4nner till upp emot 26 Ingvarstenar som rest. Ingvar f\u00f6ddes troligen \u00e5r 1016. Hans far ska ha varit Emund som tillh\u00f6rde kunga\u00e4tten. Enligt sagan s\u00e5 var Emund son till Olof Sk\u00f6tkonungs syster och deras far var i sin tur Erik Segers\u00e4ll. Ingvar var sannolikt av h\u00f6vdingafamilj fr\u00e5n Str\u00e4ngn\u00e4strakten. Han ska enligt s\u00e4gnen ha varit en storv\u00e4xt man, vacker, stark och ljusl\u00e4tt, klok och v\u00e4ltalig, givmild och frikostig mot sina v\u00e4nner men h\u00e5rd mot sina fiender. F\u00f6lj hans resa och uppt\u00e4ck alla hans \u00e4ventyr.<\/p>\n

Klicka h\u00e4r eller i bilden f\u00f6r mer information<\/a><\/strong>.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Anv\u00e4ndningsomr\u00e5den<\/strong>
\nVad har d\u00e5 runorna anv\u00e4nts till? Faktiskt har dem anv\u00e4nts till ganska mycket. Dom har anv\u00e4nts till att skriva ut kvitton vid olika uppg\u00f6relser p\u00e5 en tr\u00e4skiva eller bara som enkla minnesstenar d\u00e4r en person hedras. Det f\u00f6rekommer \u00e4ven rent klotter som t.ex. i Istanbul i Agia Sofia kyrkan, d\u00e4r en person (viking f\u00f6rmodas) har klottrat in sitt namn uppe p\u00e5 Balistraden. Runor har anv\u00e4nts f\u00f6r att skriva mer ekivoka texter d\u00e4r rena k\u00f6nsord finns med. Det runorna \u00e4r mest k\u00e4nt f\u00f6r \u00e4r runstenar som beskriver hur m\u00e4n k\u00e4mpat eller stupat i olika strider.<\/p>\n

Vikingatidens runor<\/strong>
\n\"\"<\/a>\"\"De runor som anv\u00e4ndes av vikingarna utvecklades fr\u00e5n 24 till 16 runor. Anledningen till detta var att spr\u00e5ket utvecklades under 700- 800-talet i norden. Man hade ett behov att skriva runor mer som man talade. Spr\u00e5k och skriftspr\u00e5k har alltid och kommer alltid att utvecklas i takt med varandra. Dock \u00e4r det av naturlig sj\u00e4l s\u00e5 att uttalet kom f\u00f6re det skrivna ordet.<\/p>\n

Urnordiska runor<\/strong>
\n\"\"Runorna som har m\u00e5nga likheter med alfabetet runt Medelhavet vid \u00e5rhundradena f\u00f6re Kristi f\u00f6delse. N\u00e5gra av dessa har troligen varit f\u00f6rebild d\u00e5 runskriften skapades. Den \u00e4ldsta runraden (urnordiska) bestod av 24 olika runor. Varje runa hade ett namn som b\u00f6rjade med det ljud runan anv\u00e4ndes till.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Vallentuna kyrka<\/strong>
\n\"\"Uppt\u00e4ckt av runsten vid Vallentuna kyrka i samband med ett kabelarbete schaktades jordmassor, lera och sten bort f\u00f6r att senare kunna placera stenarna p\u00e5 en parkeringsplats som hinder. Stenen har sedan legat p\u00e5 sin nya plats vid parkeringsplatsen utan att man uppt\u00e4ckt att det var en runsten. V\u00e5rregnet hj\u00e4lpte till att spola stenen ren fr\u00e5n lera och smuts och d\u00e5 uppt\u00e4cktes den av en tr\u00e4dg\u00e5rdsarbetare. Kyrkans personal ins\u00e5g att det l\u00e5g en skatt mitt p\u00e5 deras parkeringsplats. Runstenen \u00e4r fr\u00e5n senare del av vikingatiden, runt 1000-talet och har lite skador p\u00e5 sig. Hela inskriptionen kan inte l\u00e4sas men resten lyder \u201d\u2026fr reste denna sten efter Fr\u00f6sten sin fader\u201d. Vid Vallentunas gamla 1100-tals kyrka finns idag redan sex k\u00e4nda runstenar placerade. Platsen ing\u00e5r i bes\u00f6ksomr\u00e5det Runriket d\u00e4r Stockholms l\u00e4ns museum tillsammans med T\u00e4by och Vallentuna kommuner lyfter fram de unika runstensmilj\u00f6er som finns runt Vallentuna sj\u00f6n. Den nya stenen g\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s omr\u00e5det \u00e4n mer intressant. Den \u00e4r ocks\u00e5 en bit i det historiska pussel som museet l\u00e4gger kring de sl\u00e4kter som rest runstenar i trakten. Via runstensinskriptionerna har museet n\u00e4mligen lyckats kartl\u00e4gga tv\u00e5 sl\u00e4kters olika sl\u00e4ktband och historia.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

\u00d6rberga kyrka<\/strong>
\nArkeologiska fynd har gjorts vid \u00d6rberga kyrka i Dals f\u00f6rsamling i \u00d6sterg\u00f6tland. I samband med dr\u00e4neringsarbeten den 14 nov. 2005 fann man en unik lockh\u00e4ll, troligen har den fr\u00e5n b\u00f6rjan fungerat som lock p\u00e5 en Eskilstunakista, den har \u00e5teranv\u00e4nts som gravh\u00e4ll. D\u00e5 man \u00e5terfann den, l\u00e5g den med den ornamenterade sidan ned\u00e5t.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Eskilstunakistan \u00e4r en vacker kista med ornamenterade sidostycken som l\u00e5ter oss ana drakslingor. Kistan som har tagits upp skall restaureras och st\u00e4llas ut i tiondeboden p\u00e5 kyrkog\u00e5rdens s\u00f6dra l\u00e5ngsida vilket passar bra tidsm\u00e4ssigt d\u00e5 boden \u00e4r daterad fr\u00e5n \u00e5r 1116. F\u00f6r er som vill l\u00e4sa mer<\/a><\/strong> om Eskilstunakistor kan h\u00e4r ta del av ny forskning.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

Sk\u00e4nninge<\/strong>
\n<\/a>Ett 3-4 cm l\u00e5ngt avbrutit r\u00f6rben som formats trekantigt, med sl\u00e4ta sidor. P\u00e5 tv\u00e5 av dessa var sm\u00e5 runor inristade. Vid de omfattande arbetena 2005 med dubbelsp\u00e5ret i Sk\u00e4nninge har det vid utgr\u00e4vningarna bl.a. funnit en benbit med inristade runor.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vid arkeologiska utgr\u00e4vningar i kvarteret Munkg\u00e4rdet i Sk\u00e4nninge, v\u00e4ster om Link\u00f6ping, hittades den 29 november 2004 ett litet blybleck i form av ett blykors med ett sextiotal inristade runor. Blecket \u00e4r cirka 2,5 g\u00e5nger 3 cm och 1-2 mm tjockt. P\u00e5 blecket har n\u00e5gon ristat in runor, troligen med en liten kniv. F\u00f6rem\u00e5let som \u00e4r lite skadat, endast en liten del av inskriften finns med. Det hittades i en grav i dominikanernas klosterkyrka vid utgr\u00e4vningen inf\u00f6r det planerade dubbelsp\u00e5ret. Det mesta av runorna g\u00e5r dock att l\u00e4sa. Det intressanta \u00e4r att texten inte \u00e4r p\u00e5 latin, utan p\u00e5 folkspr\u00e5ket. Enligt Riksantikvarie\u00e4mbetet \u00e4r inskriften sannolikt en b\u00f6n f\u00f6r den d\u00f6da, troligtvis Ave Maria. P\u00e5 medeltiden d\u00e5 fyndet dateras fr\u00e5n, ans\u00e5gs bly vara en magisk metall. Bly var l\u00e4tt att f\u00e5 tag p\u00e5, det byggdes mycket kyrkor d\u00e4r bly anv\u00e4ndes till f\u00f6nsterspr\u00f6js. Totalt k\u00e4nner arkeologerna endast till ett 20-tal fynd av blybleck i Sverige vilket g\u00f6r detta mycket intressant.<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div>

\t\t\t

L\u00e4nkar<\/strong>
\nKulturbilder<\/a> – <\/strong>Svenska kulturbilder, en sida full med information, bilder p\u00e5 runstenar, en av de b\u00e4sta sidorna jag sett.
\nGrimners runor<\/strong><\/a> en sida som ber\u00e4ttar om dess ursprung, runmagi, hur man tolkar runor och mycket mer.
\nArild Hauges Runer<\/strong><\/a> har ett uppslagsverk, f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5ste man kalla denna sida. En inneh\u00e5llsrik plats d\u00e4r man inte bara kan l\u00e4sa om runor utan \u00e4ven nordisk historia.
\nThesauruslex<\/strong><\/a> har lite av varje, information om runskrift fr\u00e5n spr\u00e5kvetenskaplig, arkeologisk eller teknisk synpunkt.
\nSveriges runinskrifter<\/strong><\/a> gav ut en bok redan 1922 av runforskaren och professorn Erik Brate vid Uppsala universitet. Titta g\u00e4rna under b\u00f6cker d\u00e4r finner du n\u00e5gra som har hj\u00e4lpt mig mycket. ”Vikingarnas egna ord” och ”Runor” skrivna av Lars Magnar Enoksen.<\/p>\n

Allan Kvalevaag
\n2022-03-25<\/p>\n<\/div>\n\t\t<\/div><\/div><\/div><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allm\u00e4nt Var ifr\u00e5n runorna h\u00e4rstammar \u00e4r inte klarlagt. De \u00e4ldsta runorna man k\u00e4nner till \u00e4r fr\u00e5n 100- till 200-talet. Man har funnit runorna p\u00e5 en spjutspets som \u00e4r fr\u00e5n 200-talet e.Kr. Norden som var ett mycket stort omr\u00e5de utvecklade olika dialekter beroende p\u00e5 var man befann sig. Runorna ser inte likadana ut fr\u00e5n 400-, 600- […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9262"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9262"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9262\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9545,"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/9262\/revisions\/9545"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sandbox.kvalevaag.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9262"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}